Aftonbladet – 19 juli 1844, sida 3

NOR TLANDADE ÄMNEN. ETT FADERMORD I FRANKRIKE, UTFÖRDT GENOM LEGOMÖRDARE. En notis om det ifrågavarande brottet ha ioflutit i detta blad JM 456; det berättades de att ransakningen skulle förekomma vid assisdomstole i Paris. Denna är nu slatad; i flerå sessioner ha domstolen sysselsatt sig dermed, och mer än 70 vitt nen ha blifvit afhörda; men utan att man ändå lyc kats öfverbevisa sjelfva hufvudpersonen — den ankla gade sonen — om delaktighet i den egentlige mör. darens illgerning. Sonen nekade alltjemnt, och några direkta bevis ha ej heller förekommit emot honom. ehuru åtskilliga anledningar till starka misstankar Hindren mot sanningers utredande i detta mål hafva äeke yooviffgurt SUCKiAL UTL allmänna intresset för detsammsa, och på länge har man ej sett någon domstol så belägrad af nyfikna, som ÄAssiserätten för Seinedepartementet varit nu. Deinom dornstolen ät främmande upplåtna platser voro öfverfyllda med åskådare och åskådarinnor. Redan kl. 7 på mornarne inställde sig advokaterna i embetsdrägt framför portarne till Palais de Justice, och kl. 8 var trängselå om tillträde ofantlig. Inom domstolens skrank hade man lemnat plats för omkring 40 högst elegant klädda fruntimmer. Den mördade, Donon-Cadot, var bankier i Paris; Rousselet, som anklagas för att ha begått mordet på begäran af bankierns yngste son, är en låssmed. Kl. 10 infördes de tilltalade inför domstolens skrank; hvarefter Greffiern uppläste anklagelseakten. Denna ipnehöll att Rousselet skulle hafva med öfverläggning och utan tvång, den 43 sistl. Januari, afdagatagit bankiern Donon-Cadot, och att dennes son, Edvard Donon-Cadot, vore derigenom medbrottslig i ogernin-. gen, att han skulle ha öfvertalat Rousselet dertilö under löfte om belöning, och uppgift om sättet våt lyckas vid tilltaget, samt biträde med att dertill skaffa mördaren tillfälle. Rousse!et är 55 år gammal; hans uppsyn är mild och antyder ingen grymhet eller elakbet. På ordförandens uppmaning berättade han otvunget, att Edvard Donoa-Cadot hade flera gånger och med mycken enträgenhet föreslagit honom att afdagataga den förres far, samt i belöning för gervingen låfvat Rousselet 100,000 francs, och uppgifvit den 43 sistl. Januari såsom en passande dag, emedan bankiern då skulle innehafva betydliga penningebelopp, dem Rousselet borde efter mordet tillegna sig. Rousselet infann sig i bankierns hus, på den: utsatta dagen, kl. 9 f. m., och såg vid porten Edvard :Donon-Cadot; men en illfälighet hindråde bögge medbrottslingarne att då ala med hvarandra; Rousselet begaf sig nemligen senast in i bankierns kontor, och blef der easam med honom. :Rousselet var förut känd af bankiern: lån Hade åt hönom uträttat åtskilliga smärre komnissioner och af honom flera gånger fått låna penlingar utan -renta. Vi satte oss, berättade Rousseet, men . bankiern företog sig i detsamma att ansa mm elden och vände mig.ryggen; jag passade då på ich gåf honom ett slag i hufvudet med ett stycke af. n jernstång, som jag medfört. Den olycklige uppof härvid ett jemmerrop; ack! ett så ömkligt rop; it om han äfven hade vändt sig om och sett på mig, kulle jag omöjligen haft mod, att fullborda gerninen. -Men hansåg sig ej om; och i detsamma hörde ag att Edvard, som lyssnade utanför dörrn, drog yckeln ur denna. Jag äterbemtade mig då från min örvirring, gaf den olycklige ännu några slag Och ötte honom ormkull,. — Mördaren erkände ätt han medelbart efter mordet hade uppbrutit den mördaes byrå och uttagit peoningar, vexlar, m. m. Fölande: dagen försåg han två af de tillgripna vexlarne ved falskt qvitto och lät genöm sin son inkassera peningar. för desamma. Den: anklagade sonen, Edvard Donon-Cadot förhöres efteråt och till en början ensam. Han är blott mellan -48 och 419. år gammal; blond, med ett nästan arnsligt utseende, och utan någonting skarpt eller estämdt i anletsdragen; det enda karakteristiska i avs fysionomi, utgörs al hans ögon, som ligga djupt wunier en mycket framstående panna — han vser. oder lugg som man säger. Vid förhöret upplystes tt han blifvit bortvisad ur två uppföstringsanstalter, hvilka han väckt mycken ovilja hos sina lärare. lan erkände äfven att han stått i närmare förhällanen till enaflicka, Garoline Meråndon, hvilken äfven ått i samma slags förhållande till fadren; men an iende : sistnämnde omständighet påstår han sig ha arit: okunnig, och blott tillfälligtvis samt efteråt. fått unskap derom. Medvetandet om mordet förnekade an, likäsom all närmare bekäätskap med mördaren. dvard bodde väl i rummet: ofvanpå fadrens kontor, en påstod sig ändå ej ha hört något annat bullör frifrån den olyckliga morgonen, än klingandet af ett lande silfvermynt. Han sade sig väl vara unnstigen