Aftonbladet – 19 juli 1844, sida 2

helas väl och icke endast det ena eiler andra intressets; hvadan ock, för så vidt folkets andel ingår i de härom förekommande öfverläggningar och beslut, dess ombud borde så organiseras, att ej vissa Stånds intressen bevakades, utan de gemensamma samhällsangelägenheterna få, till det helas båtnad, ega anspråk att dervid varda nöjaktigt representerade: För att närmare reda frågan och dess särskilda delar, har jag för mig uppställt följande frågor till besvarande: 1:o Ar man ense derom, att den form, hvari för det närvarande Svenska Folkets representationsrätt sig befinner, är af sådan egenskap, att den tarfvar förändring och förbättring? — Om, såsom jag vågar tro, denna fråga temligen allmänt besvaras med Ja, så blir nästa fråga: 2:o Åro Svenska folkets representanter, under deras nuvarande organisation, enligt vårt nu gällande samfundsfördrag, berättigade att, på sätt och i ordning detta utstakar, för deras del föreslå och antaga hvarje åtgärd, som, äfven med upphäfvande af hittills gällande grund för representationen, d. v. s. äfven af de så kallade Ståndsprivilegier, blifver af nöden, för att komma till det föresatta målet, nemligen en ombildning af Svenska folkets Nationalrepresentation, sådan, att den motsvarar Nationens bebof, önskan och fordringar? Nå väl, — äfven denna tror jag skall besvaras med Ja. Ty, ehuru ofantligt många de medborgare än äro, hvilka, nu berättigade att representeras, till följd af sakens natur, icke kunna sjelfva deltaga i förhandlingarne och besluten, måste dock påtagligt vara, att deras deis sjelfskrifna, och dels valda ombud äro, just till fö!jd af densamma grundlag, som gifver dem representationsrätt, auktoriserade att jemväl på förmälde sätt och vilkor afgöra denna angeiägenhet genom förberedande åtgärder vid en och beslut vid nästpåföijande : Riksdag. Dernäst frågas således: 3:o Måste icke det ena med det andra af de bittills representerade Stånden göra någon eller några koncessioner, på det att hinder ej må uppstå mot möjligheten att åstadkomma den nödvändig ansedda reformer? För min del, kan jag icke se, huru, tby förutan, man skall kupna komma ett hårsmån fram. Det är ju synnerligast den nuvarande fyrdelningen och dess sammansättning, som med så mycket fog öfverklagas, och hvari således afses reform. Åt denna kan fördenskull ej rimligen väntas någon framgång genom bibebållandet af sjelfskrifven representationsrätt för någon medborgare, eller för någon eller någre vissa medborgareklasser, vare sig, alt man eljest kom att bibehålla 4 särskilda kamrar, eller ett mindre antal. — Bland de första vilkoren för reformen blefve alltså ovädersägligen: a) att Ridderskapet och Adeln måste gå in på, att afsäga sig den del af dess privilegier, som afser dess rätt att representera, till följe af börd; Db) att likaledes Preste-Ståndet måste medgifva upphörande af den hittills. gällande sjelfskrina representationsrätten för Erkebiskopen och Biskoparne; c) att äfvenväl ej mindre de förenämnde 2:ne, utan ock Borgareoch Bonde-Stånden böra ock skola göra de eftergifter i-deras så kallade privilegier, som blifva af nöden för ändamåilets vinnande, således äfven, gemensamt med de förenämnde 2:ne Stånden, medgifva deltagande i val och valbarhet åt hittills orepresenterade medborgare. Då först eger Man on ron ground att bygga på; men skulle man ej vilja medgifva en sådan grund, så turde vara bäst låta förblifva vid bvad vi nu ega, så ofullkomligt det ock är; det gamla vore, i min tanka, dock att föredraga framför hvarje förändring, som kunde blifva endast ett Jappverk. — Jag förutsätter likväl nu, att man beviljar de ifrågavarande, nödigblifveande vilkoren, — och frågar derefter än vidar2: 4:o Enär man sålunda, som jag hoppas, vill en förändring i det närvarande, blir det icke då af nöden att tillse, det man kan bygga något nytt, på :de mest. förnuftiga grunder, — dervid förutsättande så väl rättsenligheten, som beböfligheten och möjligheten af rubbning i de nu bestående Ståndsprivilegierne? Sedan hörtill visserligen icke nekas Ja till svar, så frågas: 5:o Månne man, utan att stöta rationella grunIder, eller utan att begå orättvisa vid etableranIdet af principerne för ombildande af National-reI presentationen, då valrätt och valbarhet medgifvas åt alla medborgareklasser, med iakttagande hkväl af den qvalifikation, som för öfrigt och i allsänI het kan anses af nöden och varda bastämd; månIne man, säger jag, väl kan hoppas, att en erkänd så beskaffad allmän valrätt och valbarhet skall i verkliggöras och få framgång, med bibehållande -Jaf val Ståndsvis? Jag tror det icke, — och vill i det följande söka ådsgalägga mina skäl derföre, Ipå samma gång jag tar mig friheten framställa min åsigt om det i min tanka förnuftsenligaste