Aftonbladet – 18 juli 1844, sida 2

SVVRTUaLISUL, diSRKUl SaUliDB UL Tall, adlvCcH I alsecvuo påfolket, och dess reella välgång, så har det händt — Och lärer hända beständigt — att herr baronen: socknemän, bland menigheten, icke gerna företaga någonting, utan att först rådfråga baronen, och det är utom allt tvifvel, att vid allmänt val till riksdagsman, skulle baron Rappe få menighetens enhälliga kallelse. Månne detta och mera sådant vittnar om ett förestående bonderegemente, och månne det är obekant för någon, att den äfven ultra-aristokratiske landsböfdingen Hr von Hartmansdorff, inom kort tid, vann länsallmogens odelade förtroende, samt att ingen annan öfverstyresman i Kalmar län har bättre än Hr v. H. hållit äfven de högmögende vid marginalen . . Enn — Uti Flygande Posten läses följande artikel, den vi äfven upptaga, förnämligast derföre, att den förekommer:i Biet för i dag och sannolikt der blifvit citerad såsom ett förment stöd för antireformisternas åsigter. Den lyder sålunda: Inom H—ds härad i Östergötbland kannstöpes fliteligen i politiken. Vid ting och dylika sammankomster med allmogen får man ofta höra bönderna diskurera om statens angelägenheter; och man har då tillfälle förnimma, det godt hufvud och redig omdörnesförmåga ej saknas hos Svenska Bonden i allmänhet. Ej heller är brist på dugliga, ja till och med ganska skickliga Riksdags-kandidater, och ibland dessa må jag serskildt nämna en i orten allmänneligen känd under namn af Lagman). Förenande en lätt uppfattningsförmåga med konsten att, på ett klart och begripligt sätt, utveckla sina tankar, så i ord, som skrift, en, såsom Bonde betraktad, icke ringa insigt ej blott i allmän lag, utan äfven i rikets grundlagar samt derjemte egande en redig och djup tankegång, som, icke bunden inom stundens skrankor, noga pröfvar och tager i betraktande såväl närvarande som kommande tider. Och för att visa det han, i vår tanke, ser ganska klart in uti framtiden, få vi anföra, att han vid ett tillfälle, för icke länge sedan, i närvaro af flera sina ståndsbröder yttrade: Att, hvad vidkomme det i nya Representationsförslaget projekterade tvåkammarsystemet, så ansåge han detta, för sin del, snarare skadligt, än gagnfullt för Bondeståndet; alldenstund, han, ehuru e betviflande, alt ju icke till en början ensamt Bönder skulle blifva de enkannerliga Representanterne likväl, vid betraktandet af det fria i valsystemet trodde att, ifall detta komme till stånd, åen tid e vore långt borta, då Bönderne skulle blifva amat gamerade med Herrarne och Bondeståndet, i sin egentliga mening taget, alltså småningom såsom Riks-Stånd försvinna. I vår tanka har den omnämnda bonden uti sin här uttryckta förmodan icke orätt, åtminstone instämmer det helt och hållet med vårt föreställningssätt. Men på andra sidan tro vi äfven, att ganska få eller ingen af det hedervärda Bondeståndet skall frukta för de skrupler, som här framkastas; ty hade det legåt bönderne serdeles om bjertat att varda bibebållne såsom p,ett särskildt stånd, så hade de naturligtvis icke voterat för någon representationsreform. Tvertom hafva bönderne insett, att mera enhet och kraft hos Svenska folket skulle uppstå genom ståndens sammangjutning, och det vore väl, om de öfriga stånden häruti ville följa det vackra exemplet.