Aftonbladet – 18 juli 1844, sida 2

sociala institutionerna; friheten, segrande och förherrligad, genom sin nedböjda hjessa inför ordningen och lagen; industriens omätliga fält, mer och mer inkräktadt, under vetenskapens, konstens och näringsflitens fria, täflan. Jag lyckönskar eder, att värdigt motsvara detta vördnadsbjudande uppdrag. Varen derföre uppmärksamme på tidens tecken. Det gäller att bestå inför denna medborgerlig ;a anda, detta granskningens vakande öga i de stora samhällsfrågorna. som mer och mer utbilda sig. Då hafven j äfven i sanning uppfattat den inre betydelsen a tidens anda; då veten j, att, om än de ond2 krafterna, med vexande anspråk, röra sig på des: yta, lefver dock i dess djup en sann kärlek för menniskorätt och menniskovärde, men att, om detta samhällets högsta goda skall kunna förvärfvas och bevaras åt det sociala lifvet, måste striden för ljuset föras med ljusets egna vapen, och sålunda de fosterländska rådslagen bära omisskänligd vittnesbörd af kristendomens anda, vishetens sans, rättvisans oväld och endrägtens styrka. Det är en hufvudkraft, på en gång djup och rörlig, i svenska folklifvet, att älska rätt och sanning. Väl eder, j redlige medborgsmän, som, kallade under de ljusaste utsigter, att, i det offentliga lifvet, på ett utmärktare sätt fortplanta detta heliga arf från edra förfäder, fått, bland tidens stora väckelser, emottaga en ny, icke mindre hög och betydelsefull, både i valspråket och ef terdömet från thronen. Under tillönskan af den Högstes ljus och kraft och välsignelse öfver vira arbeten, gör. jag mi; förvissad att hos eder i fortfarande tillgifvenhel och förtroende få vara innesluten. p VA —KEUENNE — Hans Excellens grefve Brahe, som för et! par dagar sedan var sjuk rästan utan hopp, var likväl redan i går så mycket på bättringsvägen, att han kunde ligga ofvangå sängen. — Svenska Minerva yttrar följande, i anledning af Hr Brinks utsende till Vice Talman i Borgareståndet : Kryddkrämaren Brinck har emottagit en vacker byllning åt sina förvärfvade medborgerliga förtjenster. Likasom uti operetten Cendrillon händelsen gjort baron Montefiascone till far för ett par vackra döttrar, så har händelsen likaledes i går gjort kryddkrämaren Brinck till stjuffar — eller vice taleman för det vackra Borgare-ståndet vid denna riksdag. För vår del tro vi, att en händelse, hvarpå Minerva här pekar, är ingen annan, än att konungen velat gifva eit bevis uppå, att ban i främsta rummet sätter värde uppå en rättskaffens och hederlig karakter, samt velat gifva en utmärtelse åt en i sådant afseende högaktad medborgare, utan afseende på om denne har gjort sig bemärkt genom rikedom eller affekterat att företrädesvis tillhöra stora verlden. Detta tycka wi vara en ganska lycklig phändelse., För öfrigt medgiives att saken kan vara litet bårdsmält för der, som baft så mycken möda ospard att tuta i basunen om H. M. Konungens förmenta stora obenägenhet för representationsreformen. Händelsen, fogar nemligen så, att Hr Brinck äfven är en af dem, som lifligt understödja denna reforms antagande. — Hr öfverstlöjtnanten L. Sandels har bezärt afsked från sin post såsom befälhafvare för borgerskapets militärkorps. Det. berättas, att några at hr Sandels vänner bland denna korps, d. v. s. officerarne, ty manskap kan man nästan säga knapt finnes, hålla på att ställa till en petition till Reg. att öfvertala hr Sandels, att bibehålla denna plats. Oss synes, att detta är den största otjenst de kunpå göra hr Sandels, Gå en så tillröcklig erfarenhet visat fruktlösheten och ändamålslöshetea af alla försök, att numera åter organisera borgerskapets militär på den fot, att det blir annat än ett lekeller uniformsverk. Deremot önske vi rätt lifligt, att hr Sandels, som säges vara en skicklig militär, må kunna få någon beställning på stat i armeen, svarande mot hans nuvarande rang. — Då den unge violinvirtuosen Michael Hauser i dessa dagar väntas till bufvudstaden, torde det måhända intressera våra läsare, att på förhand erfara något om hans talang, så vidt man förmår döma derom af det sätt, hvarpå ban på andra ställen blifvit emottagen. Ezskilda bref från Christiania, der br Hauser sednast uppträdt, skildra denne, först 21 år gamla konstnär, såsom en talang af sällsynt betydenhet, och tillägga, att han genom sitt spel derstädes väckt en entusiasm, som endast kan jemföras med den, hvarmed Bull mottogs — hvilket i Christiania vill säga ganska mycket. Hr Hausers första konsert var måttligt beTER SSA Gr RSA ENA KKS ae att arvet hägsta Han hada kört hanne ur hucat