Aftonbladet – 16 juli 1844, sida 2

nens öfverläggning på fyra rum må och bör upphöra. Men deremot vwill han, i likhet med de under sista riksdag gängse s. k. medelvägseller jemkningsförslagen, hafva valen förrättade klassvis. Detta är-likväl icke det, som i vårt tycke utgör qvintessensen i arbetet, utan denna ligger i hans förslag till ett Öfverhus. Detta vill han helt och hållet sammansätta till en embetsmannakammare, emedan han anser, att len högre embetsmannavärdigheten i alla grenar af administrationen och den högre lärdomsförtjensten, använd i allmänna undervisningen och dess styrelse, utgör den endal möjliga behörigheten till säte och stämma i ett öfverbus för vår tid. (Ett serskildt kapitel förekommer ock till försvar för prelaturens. politiska! makt, som biskoparne ej skola tycka illa om.) Till följe häraf vill han att ledamöterne skola bestå dels af afsättliga, dels af icke afsättliga embetsmän, till ett antal af ej mindre än 200, och utgöras af följande: a) afsättliga: Statsrådets Ledamöter, Presidenter, Justitie. Kantzleren, tillsammans kanhända . . . 45. Öfverståtbållare och Landshöfdingar . . . 25. Äldsta Sändebud hos främmande makter . 2. Aldsta Generalsoch Amiralspersoner . . 15. Aldsta Regementsoch Skepps-Chefer . . 15. Öfverpostdirdktör, General-tulldirektör, Öfverintendent, Generaldirektör för fängelserna, General-tullstyrelsens och Fångstyrelsens Ledamöter .. ........ 8. b) oafsättliga: Justitieråd och Revisionssekreterare . . . 20. Aldsta Expeditionssekreterare i Konungens 80. Kaäntzli oo ls sce oss st . Biskopar och Pastor Primarius ...:.-43. Hofrätternes och Kammarrättens Presidenter . . ccesrerss rose vr 4. Deras äldsta Ledamöter ......-.. 0 9. Collegiernes och Statskontorets äldsta Ledamöter . ...es......sc. sv . . 492. General-Landtmäteridirektören . : . . . 4. Universiteternes äldsta Professorer af hvarje .. fakultet s . src ss rs 8. Äldsta Häradsböfdingår :......--40. Aldsta Borgmästare . ........sc.c 5. 86. Om härtill lägges det förmodliga antalet af afskedade från alla dessa befattningar; så kan tillökningen ej blifva mindre, än . .. ... 34. eller så många, som erfordras att fylla det runda talet :. ..s,öd ess ev soc see el 200. Härtill skulle ytterligare läggas alla dem, som tagit afsked från nyss här uppräknade embeten. Införandet af denna lista torde vara en tillräcklig förklaringsgrund, hvarföre vi icke anse någon vidare redogörelse nödvändig för en skrift, om hvilken man äfven i sfseende på det mesta öfriga, kan utan mycken fruktan för öfverdrift säga, att det är en verklig misere. Man kan visserligen uppställa ett räsonnemang äfven för den åsigten, att lägga en nationalrepresentation helt och hållet i byråkratiens händer genom ena kammarens bildande af kronans embetsmän och prelaterne samt till nära hälften af Regeringens egna afsättliga organers Men att vid denna riksdag uppgifva ett sådant förslag såsom praktiskt, d. v.s. hysa någon tanka på möjligheten af dess genomdrifvande, utvisar i vår tanka, att man ställt sig icke blott långt utanför de numera allmänt rådande begreppen om hvad en folkrepresentation vill säga, utan äfven långt utom sjelfva diskussionens område. Skulle imedlertid någon motbevisning här be-i höfva komma i fråga, så vore den visst ickesvår att tillvägabringa. Men vi äre nog lycklige att hafva funnit en sådan färdig på förhand, utan att behöfva sjelfve -göra oss minsta möda dermed. En viss notabilitet har nemligen redan för tio år sedan, år 1834, lemnat en sådan. Allmänheten återfinner uti Aftonbladet för Juli månad nämnda: år en petition, rörande förändring af det närvarande representationssättet, främst undertecknad med namnet S. IL. Theorell, och, såsom det då allmänt sades, författad af det sedermera vordne Kammarrådet med detta namn, som deri icke allenast på det uttryckligaste på förhand vederlagt hvad han nu säger om nyttan af klassval, utan äfven i det mesta öfriga yttrat sig i en tendens, som strider rakt emot den nu utgifpa skriftens, serdeles i frågan om de inbillade farhågorna för majoritetens öfvervigt. Vi hoppas att Hr Kammarrådet och bans vänner skola antaga denna vederlöggning af honom sjelf så god som någon annans, ja, till och med såsom ett strå hvassare, och meddela derföre här några stycken af ifrågavarande petition, utan vidare kommentarier än medelst tilläggande af det bekanta ordspråket: ,Tempora mutantur, et nos mutamur in illisv, hvarjemte det måhända förtjenar anmärkas, hurusom en Nemesis med få undantag tyckes drabba dem, som öfvergifva sina fordna grundsatser, att de varda Jikasom afsigkomna, tappa hela sin kraft och förmåga, och stundom ——GÖNTNHÖYYIAT— Lr OÖ—AAAALLL nn nn