Aftonbladet – 15 juli 1844, sida 2

errant, — säger en Frankfurtertidning; annonseras icke mindre än fem öfversättningar och två eftertryck af sjelfva originalupplagen. Många subskribenter hafva till och med-samlats. Men nu annoncerar bokhandlaren Kollman, att han ensam köpt rättigheten att eftertrycka och låta öfversätta denna romar. Han bjuder öfver de andra i prisets billighet och appellerar dervid till den läsande verldens rättsoch billighetskänslan. — — — ETT GIFTERMÅL FÖR PENNINGAR OCH FÖLJDEN DERAF. En bagare, vid namn Peter Jakob, från staden Marienbaum i Preussen, gifte sig sistlidet år, vid 39 års ålder, med en 64 års gammal enka, såsom det sedermera visat sig, i afsigt att snart göra sig al med henoe, för att desto förr blifva hennes arfvinge. För detta ändaroål gaf han henne kort efter giftermålet arsenik i bränvin, hvaraf hon dog. Scart derefter uppstodo misstankar om anledningen till hennes död, och obduktion förrättades å hennes lik, sedan det blifvit uppgräfdt ur jorden. Härvid upptäcktes likväl intet spår till förgiftning. Men i Jsruari månad detta år kom mördaren på öppen gata i gräl med sin broder, som dervid beskyllde honom att hafva mördat sin hustru. I anledning häraf företogs laglig undersökning, och vid ry obduktion, som förrättades af andra läkare, fanns en betydlig qvantitet gift i den dödas mage. Peter Jacob är dömd till döden. — Den bekante historikern, statsrådet Krug, omkom den 43 sistl. Juni i Petersburg, derigenom att ett par skenande hästar sprungo öfver honom med en vsgn och gåfvo honom en så svår skada i hufvudet, att hans lif ej kunde räddas. — Ångfortyget Princessan Vic!oria, öfverförde nyligen en laddning af icke mindre än 450 centner körsbär från Antwerpen till Eagland. — För att åter öka folkmängden, som under trettioåriga kriget betydligt sammansmält, fattade de-. puterade från frankiska gränsen, på en sammankomst i Nörnberg d, 44 Fobr. 1650, det beslut, ätt från och med år 1650 till och med år 4660 ynglingar och jungfruar skulle förvägras inträda i andliga ståndet, att prester, som icke befunno sig i kollegier eller kloster, ofördröjligen skulle gifta sig och att ändtligen hvarje man tilläts att hafva två hustrur.