Aftonbladet – 29 juni 1844, sida 3

Article Image
Joseph Petrinis ansökning, att få till fri och egen ir lösa den på ofri eller Stadens grund belägna andele laf bans under M 3, enligt 4810 års nummerordning li qvart. Pelarebacken mindre, af S:t Catharina församlin Jå Södermalm här i Staden belägna tomt, så inställde sig efter upprop, bagaren Petrini personligen, till följd 8 den å honom utfärdade kallelse, hvarefter han, under rättad derom att Drätselkommissionen för dess del e funnit skäl friköpsansökningen bifalla, densamma än dock hos magistraten fortsatte, med begäran att der öfver erhålla dess utlåtande. Bagaren Petrini förständigades, i anledning härail det han hade att afvakta magistratens resolution efte framdeles skeende kallelse, hvareter han afträdde. Härefter skred magistraten till frågans afgörande hvarvid, då olika mevicgar förspordes, omröstnin; företogs, samt magistratens herrar ledamöter i ordnin sig yttrade. Hr rådmannen Ihrmark: Då Drätselkommissionen hvilken är att anse som säjare å Stadens vägnar, samt enligt 3 och 25 SS. i den för kommissionen utfärdad nådiga instruktion af den 40 Oktober 4840, ege vårda och förvalta Stadens fasta egendomar och öfrig: tillhörigheter, samt noggrannt taga i akt, att af di staden til:höriga ofria tomter icke någon, som ti: läge, rymd eller annan omständighet, kan vara eller framtiden blifva för Staden nödvändig eller) nyttig varder till fri försåld, uti agifne serskildte utlåtander öfver bagaren Petrinis friköpsansökning densamma af slagit; anser jag magistraten, som, vid behandligen a! friköpsfrågor, hittills alltid, så vidt mig veterligt är, betraktat Drätsel-kommissionen såsom säljare och i följd deraf låtit bero vid hvad kommissionen i dylika frågor sig yttrat, icke heller nu böra eller ega till fri försälja en Staden tillhörig tomt, den Drätselkommissionen förklarat sig å Stadens vägnar icke anse fördel aktigt att afyttra, och hvarföre jag för min del, låter vid det af Drätselkommissionen meddelte afslag å an sökningen bero. Herrar rådmännen Almgren, Eklund och Waller instämde hvar efter annan med herr rådmannen Ihrmark. Herr rådmannen Abom: Då Drätselkommissionen, uti dess öfver ansökningen afgifne utlåtanden, icke uppgifvit något bestämdt ändamål, hvartill den ifrågavarande tomtedelen skulle kunna i framtiden blifva för Staden behöflig eller nyttig, utan endast, emot hvad hitintills ägt rum, förklarat kommissionens öftygelse vara, att upplåtelse bädanefter till privata personer af sådane tomter, för hvilka årligen tomtören till Staden ingå, i allmänhet icke vore med stadens fördel ö:verensstämmande, oaktadt en till högsta stegrad köpeskilling derföre vore att påräkna, samt läget af omförmälde tomtedel i öfrigt finnes vara sådant, att densamma icke rimligen kan för stadens behof någonsin ifrågakomma, och bagaren Petrini derförutan förmäldt sig vara sinnad att å samma tomtedel verkställa nybyggnad utåt Tullportsgatan, hvarigenom gatan och platsen kommer! att vinna i prydlighet; så finner jag, för min de!, ingen betänklighet att bifalla friköpsansökningen till hvilken jag alltså lemnar samtycke, på det sätt, att, då någon friköpsskilling icke är vorden af Drätselkommissionen uppgifven eller bestämd, jag anser dezrsamma böra rättas efter den på gällande författningar och föreskrifter grundade uträkning, som innebål!es uti Stadens Politie-, Embetsoch Byggnadskollegi till magistraten i ämnet afgifns utlåtande. Herr rådmannen Berger och herr lagmannen Harlingson förenade sig med herr rådmannen Åbom, med tillägg af herr lagmannen Harlingsson, att han ansåg den rätt innehafvare af ofria tomter här i staden ega att friköpa sina tomter vara jemförlig och jemngod med kronoåboers rätt att lösa de af dem inneha?vande hemman till Skatte. Herr lagmannen och riddaren Rinman instämde äfven med herr rådmannen Åbom, samt tillade, att, derest friköp af tomter, som ej kunnat uppgifvas vara för Staden i ett eller annat afseende behöfliga, finge vägras, de för bestämmandet af friköpsskillingen meddeldte föreskrifter och tariffer skulle varit obehöflige och sakna allt ändamål. Herr rådmannen och riddaren Lömnelius förenade sig med herr rådmannen Ihrmark, hufvudsakligen på den grund, att drätselkommissionen var att anse såsom säljare, och följaktligen ensam ägde att till ansökningar af sådan beskaffenhet, som den ifrågavarande, lemna bifall eller icke. Herr borgmästaren och riddaren Holm förklarade sig, på de af herr rådmannen Åbom, samt herr lagmannen och fiddaren Rinman redan anförde skäl, bifalla friköpsansökningen, och sådant på den ytterligare grund, att Stockhelms stad eller drätselkommissionen icke kunde i nu förevarande afseende anses äga bättre rätt än Kongl. Maj:t och kronan, som kunde lagligen åläggas en med den ifrågavarande nära likartad skyl!dighet, att till skatte försälja kronojord; hvarjemte herr borgmästaren fästade uppmärksamheten derå, att, efter hvad påtagligt vore, hela Södermalm blifvit af kronan donerad till den förut inom trångare gränser inskränkta staden, just i ändamål att bebyggas eller att till allmänna, för hela staden gemensamma platser begagnas, samt att, derest den ifrågavarande ofria tomtedelen, som Petrini förklarat sig vilja bebygga för ett ändamålsenligt begagnande gemensamt med den fria andelen, kunnat uppgifvas blifva i ett eller annat hänseende för staden af någon annan nytta, än att deraf uppbära tomtören, drätselkommissionens vägran till försäjningen varit fullkomligen behörig. Efter sålunda slutad omröstning, hvilken utfallit på det sätt, att, bland de tio af magistratens herrar ledamöter, hvilka deruti deltagit, fem stadnat emot fem, beslöts, det skulle den mening, hvilken herr borgmästaren och riddaren Holm, såsom den för tilifället främste i magistraten, biträdt, blifva gällande, samt i öfverensstämmelse dermed, efter föregången justering och serskild kallelse å bagaren Petrini och stadens ombudsman, curator ad litem Fredrik Alexanderson, ör dem afkunnas följande Resolution: Hos magistraten har bagaren Joseph Petrini sökt

29 juni 1844, sida 3

Thumbnail