Aftonbladet – 29 juni 1844, sida 3

under JM 3, efter 4810 års nummerordning, i qvarteret Pelarebacken Mindre af S:t Catharinz församling å Södermalm här i staden, som är på ofri eller stadens grund belägen, innehållande, enligt deröfver af stadsingeniören M. O. W. Christiernin den 7 Febr. 1843 upprättad designatiop, på östra sidan mot Tullportsgatan tjugutre alnar fyra decimaltum, på södra sidan emot revisoren Roos egendom trettioåtta och en half alnar, på vestra sidan, mot herr assessoren Jentzens tomt, tjugutre alnar fyra decimaltum, samt på norra sidan, mot den fria delen af sökandens tomt, trettioåtta alnar nio decimaltum, eller i areal åttahundradenittio och fem åttondedels qvadratalnar; öfver hvilken ansökning stadens politie-, embetsoch byggnings-kollegium samt drätselkommissionen med infordrade utlåtanden inkommit; och emedan, änskönt drätselkommissionen, med förklarande af dess öfvertygelse att upplåtelse hädanefter till private personer af sådane tomter, för hvilka årliga tomtören till staden ingå, i allmänhet icke vore med stadens fördel öfverensstämmande, oaktadt en till det högsta stegrad köpeskilling derföre vore att påräkna, ansett sig i följd deraf icke böra till den gjorda friköpsansökningen samtycka, och således icke hel!er någon friköpsskilling bestämt, bemälde kommission likväl icke uppgifvit något ändamål, hvartill ifrågavarande tomtedel skulle kunna vara eller i framtiden blifva för staden i ett eller annat afseende nyttig eller behöflig, utarm tvertom densammas läge mellan enskilda tomter vid en allmän, större gata finnes vara sådant, att dess användande för stadens behof icke synes rimligen kunna någonsin ifrågakomma; alltså, och då af de för friköp af stadens ofria tomter, samt för bestämmandet af friköpsskillingen utfärdade och gällande föreskrifter och tariffer desto hellre följer, att friköp af plats, hvilken, lika med den ifrågakomna, icke kunnat uppgifvas, mindre visas vara för staden i någon mån nyttig eller behöflig, ej må vägras, som, i annat fall, berörde föreskrifter och tariffer skulle sakna allt ändamål; pröfvar magistraten, som, enligt Kongl. Förordningen den 42 December 1762, samt 235 i den för drätselkommissionen under den 40 Oktober 1840 utfärdade nådiga Instruktion, äger upptaga och afgöra frågor om fritomteköp härstädes, skäligt sålunda bifaila bagaren Petrinis ansökning, att, då på sätt förut ir omförmäldt, drätselkommissionen icke uppgifvit eller bestämt friköpskillingen, densamma fastställes till det på uträkning efter gällande tariff grundade beopp af Tvåbundradetrettioen Riksdaler fyratiofem skillingar ett runstycke Banko, som politie-, embetsoch byggnings-kollegium, uti dess öfver ansökningen fgifne utlåtande, till antagande hemställt; emot hvilken sistnämnde summa till staden, samt en åttondedel deröfver, eller Tjuguåtta Riksdaler fyratiosju skilingar åtta runstycken Bano, till stadens allmänna barnhus, magistraten alltså härmed åt bagaren Petrini till fri Och egen upplåter förenämnde tomtedel; åliggande det bagaren Petrini, så vida han vill af den nu beviljade friköpsförmånen sig begagna, att, inom ett halft år härefter, uti Rikets Stä.ders Bank insätta förmälde summor, den förra för drätselkommissionens och den sednare för barnhusfordens räkling, samt, försedd med bevis, så väl derom, som ock utt stadens tomtören intill närvarande tid äfvensom rettiondepennirgen och de fattigas andel för sista öpet blifvit betalde, uttaga magistratens fribref och letsamma för stadsingeniören, stadskamereraren samt tadskassören uppvisa, för att i böckerna annoteras, 1elst tomtedelen, intill dess elt sådant föregått, fortar att varda till tomtöreafgift taxerad. Den 10 Maj. S. D. Efter föregången justering af nagistratens uti protokollet för den 49 sistlidne April ntagne resolution uppå bagaren Joseph Petrinis friöpsansökning, blef samma resolution nu för så väl vagaren Petrini, som Stockholms stads ombudsman, surator ad litem Fredrik Alexanderson, uppå serskild callelse tillstädeskomne, afkunnad. Ombudsmannen anmälde, å stadens vägnar, missvöje med resolutionen, i anledning hvaraf underrätelse meddelades, att den, som med samma resolution cke åtnöjes, äger deruti hos öfverståtbållare-embetet öka ändring genom besvär innan och sednast före lockan tolf å femtonde dagen härefter, som blifver vördagen den Tjugondefemte (235) uti innevarande Maj månad.