Aftonbladet – 27 juni 1844, sida 1

STOCKHOLM den 27 Juni. De på förmiddagen ankomna utländska. poster medförde tidningar från Paris saf den 47, från London af den 48, samt från Hamburg af d. 94 dennes. FRANERIKE. j De franska katolikerna, med Hr de Montalembert i spetsen, hafva afgifvit en adress till Daniel OConnell, )Irlands befriare. Denna adress, som på det hela blott lärer vara påfviskt hyckleri, har väckt upp minnet af att OConneil.sisthrår hotat med att irländska katolikerna skulle hjelpa Henrik V på franska thronen, och således väckt förargelse på flera håll. . , Prinsen af Joinville afreste. ej: till Toulon förr än den 47 dennes om morgonen, sedan den törst utsatta resan blifvit inställd, till följd al underrättelser från Marocko. . Prinsen åtföljes af en vetenskapsman, Hr Warnier, som efter traktaten i Tafna två år vistades hos Abd-el-Kader, i ett slags diplomatiskt uppdrag. De ministeriella bladen utsprida, att krigsutbrottet mot Frankrike skelt emot kejsarens vilja; några gå till och med så långt, att anfallet skall sket; honom ovetande, och att Abd-el-Kader uppretat folket, samt förmått befälhafvarne vid gränsen att utan .ordres anfalla Fransmännen; andra påstå, att kejsaren måst gifva efter för folkets bitterhet, och att denna -isynnerhet blifvit väckt genom Spaniens, Sverges och Danmarks m. fl. kristna makters anspråk; kejsaren ämnade likväl göra allt för ett fredligt slut, och vore till och med villig att uppfylla de fordringar, som franske generalkonsula i Tanger fått befallning att framställa, såsom upprättelse för Marockanernes förrädiska handlingssätt. Ibland dessa är äfven Abd-el-Kaders förvisniag från marockanska gebitet. Ifrån Toulon hafva trupper afgått på ångfartyg till Algier. Marskalk Bugeaud både redan den 8 dennes förenat sig med generallöjtnanten Lamoricigre. Ifrån Oran hade marskalkinnan på ett ångfartyg återvändt till Algier: För hertigen af Angoulme hafva messor blifvit lästa tre degar i rad, i alla hufvudstadens kyrkor. Hertigen af Bordeaux lärer afstått ifrån att, i anledning af dödsfallet, afgitva en officiel skrifvelse till alla hof omssilt uppstigande på franska thronen, emedan ban blifvit antydd, att en sådan kom munikation skulle blifvit obesvarad af samtlige hofven. Han skall sjelf hafva meddelat sina anhängare, att så länge hans landsförvisning varar, han kommer: att kalla sig Grefve af Chambord. . Den franska ministeriella pressen berömmer honom. mycket för denna anspråkslöshet; men man tror, att legitimisternas parti det oaktadt påtänker någon offentlig förklaring häröf