Aftonbladet – 22 juni 1844, sida 3

SC MREIEEARESS een — Under rubrik: Jern, Gjutgods, Stål, inne håller Journal des Debats för den 34 Maj uti bladet redogörelse öfver innevarande års slöjd-exposition Paris följande artikel: — — — Våra:jernfabrikante hafva att kämpa emot ett hinder, som endast lagstif taren förmår undanröja. Det finnes icke något slag jern, som för beredandet af gjutstål är så godt, son vissa Svenska och Ryska stämplar. Tvenne orsake motverka dessa jernsorters införande i Frankrike. En gelsmännen hafva ingått länge fortfarande koctrakte med jernverksägarne i Norden, och taga åt sig alla d finaste stämpelsotterne, utan att lemna något öfrigt Flere af dessa kontrakter uppgjordes i sistförflutna år hundradet, men skola snart upphöra. Men om än d jernsorter Sverige frambringar, och som äro tjenlig för stålberedning, vore tillgängliga för andra afnämar än de uti Yorkshire, skulle dock våra stålfabrikante vara föga hågade att hitförskrifva dem, i anseend till de öfverdrifna tullafgifter som blifvit lagda på ut: ländskt jern, till hvad ändamål det än må begagnas För Svenskt jern erlägges 18 Fransk per kilogram, di man i England derpå lagt eo tull af endast 2 Franl 30 Cent. Ingenting vore imedlertid lättare, än att denna punkt nedsätta tariffen, utan att jernhandeln allmänhet derigenom skulle lida inom vårt eget land Man behöfde blott medgiva en tullnedsättning å d jernsorter, hvilkas användande vid stålgjuterierna fun nes tjepligt, likasom man nedsatt tullen å det sal hvaraf soda tillverkas. Våra stålfabrikanter skulle di cementera och derefter låta gjuta det möjligast bäst: Svenska jern de kunde förskaffa sig, i stället att förs sig med inhemskt jern, som är vida mindre tjenlig för detta ändamål. — — — (St. T.)