anseende t hans politiska bildning och slughet. Dessutom finnes ännu ett annat skäl till oppo itionen hos Nativesp emot de invandrade. De antaga att katholicismen, isynnerhet i dess närvarande skick, strider emot republikens väsen. Det monarkiskt-absoluta i påfyvens öfvervälde, det aristokratiska hos prestadeln, den nära sammanbhåilningen emellan de katholska församlingarna såsom sådana och i deras stora sams band, det fortfarande, med framgång krönta, bemödandet att bilda en stat i staten — allt detta är elementer, som under den unga fristatens politiska och sociala utveckling allt mer bestämdt framträda. Nalövesp fältrop är derföre: emot främlingarne och papismen! Ea och annan person, såsom den snillrike Hughes, hvilken för få år sedan såsom trädgårdsmästare från Irland landsteg på republikens kuster, och nu, såsom biskop i New-York och den mest begåfvade och fruktade af kyrkofurstarna i Amerika, leder den katholska kyrkans öde i Uaionen, och andra lika begåfvade män i de vestra staterna, hafva genom sitt nflytande, sina fråmgångar, sina utslag i stridigheter1e emellan den andliga och verldsliga makten, väl förstått att hänföra till beundran, men äfven väckt mängdens naturliga afundsjuka, och framkallat cen opposition, som dag från dag blifvit allt mer och mer ruktansvärd. Detta är orsaken till de olyckliga händelserna i Philadelphia, förstöringen af trenne katholska kyrkor, uppbrännandet af presternes hus, förstöing af kyrkornas och församlingarnes bibliotheker på öppen gata. I New-York har detta parti, som plötsigt väcktes till lif genom en långvarig jäsning, först vunnit sin mest i ögonen fallande seger. Emot all förväntan, och öfverträffande till och med sjelfva sina anhängares förhoppningar, segrade det vid stadens municipal-val med betydande majoritet, och lagar sig nu till, att med alfvar och ifver företaga radikala reformer i stadens förvaltniog. Dess bjelte var Hr Harper, en man, som med Amerikansk energi ifrån tryckaregosse uppsvingat sig till ägare af den förnämsta, i alla fall förmögnaste, bokhandelsfirma i Förenta Staterna, och nu blifvit utnämnd till Mayor. Mindre fred!iga hafva deremot detta partis sträfvarden varit i S:t Louis, Cincibnati och nyligen i Philadelphia, der, dels -emot Tyskar, dels (på senare stället) företrädesvis emot Irländare, en blodig strid blifvit förd Ännu, under det jag skrifver detta, befinner sig Pbi ladephia i belägringstillstånd, sedan omkring 20 personer blifvit skjutne och 100 sårade, 3:ne kyrkor och omkring 50 boningshus förstörda. En bedröflig sid: af det politiska lifvet här har vid detta tillfälle, i då mörkaste färger, trädt fram i dagen — den utomor dentliga lystnaden efter popularitet hos dem, som sö ka eller innehafva ett embete. Häraf kom autorite ternes obegripliga svaghet och efterlåtenhet. Först pi 3:e dagen sökte de, att genom militärstyrkan hämm: förstörelsen, och denna efterlåtenhet var orsaken, öt officerarne och de högre myndigheterna vägrade at efterkomma borgerskapets begäran om kraftiga åt gärder emot upploppet, samt till soldaternes nästa ärelösa förfarande, hvilka enligt härvarande tidnin gars uttryck, skyddade orolighetsstiftarne emot hvarj såm AN