Aftonbladet – 6 juni 1844, sida 2

ID Vår medbroder, Dagligt Aliehanda,, synes ildeles icke kunna förlika sig med, att vi uttalat årt Omdöme öfver de valda ståndens flesta reresentanter vid sista riksdagen. Vi trodde att Allehanda, som i Måndags blott syntes hafva enot saken att gen skett en blocn, skulle vid: mera ;esinning finna, att om man kan yttra sig, på ätt Allehanda sjelf medgaf, öfver en valkandidat sender, må man väl kunna yttra sig äfven om lere. Det synes oss nemligen något enfaldigt, ut förklara en princip annorlunda, för det att len gäller flera eller färre. Men Allehanda framvärdar i sin åsigt och säger, i går, att Aftonblalet velat öfva inflytelse på valen eller rättare visa sin myndighet; samt att Allehanda från månsa af representationsreformens anhängare.inom och utom hufvudstaden förnummit bedröfvelse, ja ovilja öfver den allmänna karakteristik vi lemanat, och ser deri en välment, men fruktansvärdt tia beräknad operationsplann. Det är rätt obehagligt för oss, att finna vår medbroder taga saken så illa; men vi trösta Oss med, att det ej är första gången ham. sett sakerna olika med oss, fastän vi stundom på slutet fått nöjet att se vår åsigt godkänd. Allehanda yttrar, att Svenska folket har ett eget lynne; att detta hvarken är Fransmännens eller Engländarnes: att hvar och en sjelfständig Svensk vill gerna vara en man för sig,, hafva en egen tankap; han vill vara opartisk och rättvis,, och följer ogerna blindt andras råd eller omdöme, då han tror sig kunna döma sjelfo. Men vi fråge helt lugnt: hvad till hela denpa Allebandas föreläsning? Skall den gagna oss eller det allmänna, eller den ena på den andras bekostnad? Noz veta vi, att det finnes Svenskar m2d mneget lynne och egna tankar, och sådana egenheter finnas ibland alla folk; men vi hafva hvarken sökt att ändra lynnena eller att tvinga tankarna, ehuru äfven vi, i vår ringa mån, ofta finna oss rätt besvärade af en och annans lilla lynne eller små egenheter. Vi önske bhjertligen, att hvar enda Svensk man ville vara opartisk och rättvisn, och vi hafva icke begärt att någon skall pblindt följa hvarken våra eller andras råd eller omdömen. Tvärtom önske vi, att en hvar, t. ex. i den stora samhällsfråga som nu skall afgöras, må söka sjelf stadga sitt omdöme efter noza betraktande och pröfning af så många råd och omdömen som han kunde inhemta. Vi hafva helt enkelt sagt: så eller så tro vi oss finna, alt de eller de representanterne handlat wid sista riksdagen: och då nu en ny riksdag förestår: då en för landet mer än nåzonsin vigtig fråga skall afsöras, och då således vigten af representanternas personliga egenskaper