Aftonbladet – 5 juni 1844, sida 2

Riksdag blir den 41 Juli. Denna länge omtalade sak är således afgjord; och nu komma valen till riksdagsmän, hvilka vi önske måtte utfalla till förmon för alla kloka och nyttiga reformer. Huru obetydliga framsteg vi i allmänhet gjort på den constitutionella banan, visas deraf, att så mången, som i ensligheten önskar, att ban, om möjligt, måtte blifva vald till riksdagsman, icke allenast undviker att öppet uppträda såsom kandidat till representantkallet, utan till och med yttrar, att han ej gerna skulle se, om han blefve vald. Huru mycket redligare och bättre vore det icke, om hvar och en, som finner sig sjelf ega: någon förmåga och skicklighet att uppträda vid riksdagen, öppet gåfve tillkänna, att han ej vore emot, om han blefve utsedd dertill. Dock borde en sådan derjemte gifva sina valmän tillkänna, hvars andas barn han vore, isynnerhet beträffande den nu förhanden varande ojemförligt vigtigaste frågan om representationsförändringen. De valdistrikter, der pluraliteten art valmännen vore tillgifven det stillastående, det ruttna,, hade då tillfälle att vä!ja en representant, hvilken genom sin förklaring vore bunden att hylla stilleståndet och ruttenheten, likasom de valdistrikter, der lifvet och framskridandet hade ett öfverlägset antal vänner, kunde göra sig säkra, att den riksdagsman de valde, skulle ställa sig i deras leder, som ville befrämja rätt och sanning; men öppen stulle denna förklaring vara, ö pen och offentlig. Derigenom komme man att falla med sitt val på grundsatser, utom hvad kunskaperna och talangen beträffar, hvilka naturligtvis emellan sökande af samma principer borde göra slag i saken. Måtte imedlertid allt aftöpa till Sveriges bästa!! Det är vår innerliga önskan. — — — sen. I — Angående en ny bedriut af kommendanten på Nyelfsborgs fästning, Öfverstelöjtnanten von Qvanten, meddelar Götheborgs Handelsoch Sjöfartstidniog följande handling: Till Höglofl. Kongl. Justitie-Canzlersembetet! Då jag den 3:dje nästlidne Mars ankommit på isen invid Nyelfsborgs fästniog med häst och släda, för att afhemta mina. slägtingar, hvilka varit bjudne att bevista fadderskap, hos en på fästningen boende båtskeppare, vid namn Carlsson, och jag ämnat uppga till Carlssons boningslägenhet, för att underrätta om mina ankomst, blef jag förbjuden af en vid fästningsbryggan stående artilleripost, att gå i land, hvarföre jag genast återvände till mitt åkdon, men efter någon stunds förlopp tillsades jag af artillerikonstapeln vid 8:de batteriet af Kongl. Götha Artilleriregementente, J 3 Carlsson, att infinna mig på fästningen; och sedan jag åtlydt denna kallelse, affsrdes jag genast på Hr Commendantens, Öfverste Löjtnanten och Riddaren C. G. von Qvantens befallning, i allmänt fångelse, der jag förvarades till näst påföljande dag, kl. X förmiddagen, då jag lösgafs, utan att förhör med mig blifvit anställdt, eller att jag, hvarken vid tillfället eller sedermera blifvit angifven eller tilltalad för något brott, dertill jag, vetterligen, icke gjort mig skyldig. Af denna anledning, och då Hr Commendanten Öfverste Löjtnanten och Riddaren von Qvanten, genom missbrukad embetsmyndighet, beröfvat mig min frihet och låtit inmana mig i allmänt häkte, utan att jag varit förvunnen om någon uppenbar missgerning, som kunnat föranleda mitt häktande; vågar jag allerödmjukast anhålla, det Höglofl. Kongl. Justitie-Canslersembetet högguostigt täckes förordna, att detta Hr Commendantens, Öfverste Löjtnantens och Riddarens lagstridiga förfarande beifras af allmän åklagare vid vederbörlig domstol, för hvilket afseende jag lika ödmjukt får upplysa, att befallningen om mitt häktande skall finnas iniörd i ordres journalen på fästningen, äfvensom förenämnde konstapeln Carlsson,jemte slottsvaktmästaren E. Tjorbjörnsson och flere andre personer kuuona edeligen intyga det af mig angifna förhaltande. Sörnered i Tofwe Socken på Hisingön den 4 Mej 4844. Olaus Jönsson, Fiskäre. KR ——