Aftonbladet – 22 maj 1844, sida 2

Jag upprepar det, är icke detta litteratur, verklig, obestridlig litteratur? Utan tvifvel. Annonsen i denna ofvan antydda fason är ett fält att bearbeta; genren är populär och tacksam i mån derefter. Den dag är kanske också icke långt borta, då en annonsförfattare med besked skall komma att gälla ungefär lika mycket som en vådevillförfattare, då man skall ega celebriteter och muktoriteter, äfven i denna väg, och då det skall heta: Ah, herr Y? han som skrifver de gvicka annonserna i morgontidningen ? eller: Se dep herr Z, hvars sublima poetiska puffar på sista tiden vunnit så odeladt bifall och uppväckt så många afundsjukori 0. 0. : RR — ETT BIDRAG TILL RELIGIONSFRIHETENS HISTORIA. Såsom ett bevis på den fullkomliga religionsfrihet som Portugals nya grundlag stadgar, anföra vi utur en Engelsk tidning följande berättelse om en dom, som afkunnats så väl i Lisabon som på Madeira, öfver en Engelsk protestant, D:r Kalley. Denne hade blifvit anklagad för icke endast hädelse emot Gud, utan äfven för kättert; men då allmänna åklagaren skulle företaga åtalet vid domstolen i Lisabon, modifierade han genast anklagelsen, på den grund, att dessa brott endast kunna så karakteriseras då de blifvit begångna af statsreligionens (den romersk-katholskas) bekännare, och icke af sådana, som lik den anklagade, följa en skijaktig trosbekännelse, samt derföre, såsom icke varande i kyrkans gemenskap, äro fria från all censur, verldslig eller andlig, då de uttrycka sig på ett sätt, som i en Christens mun kunde anses hädande eller kätterskt. Icke heller ansåg allmänna åklagaren sig kunna såsom affall och kätteri qvalificera den anklagades försök att genom förledande och illvilliga upp