till Ryska fälttågets utgång; Ty hvilka oberäkneliga följder hade det haft, om ej konventionen i Åbo tryggat S:t Petersburg, jemte hela kusten, och gjort det möjligt för Ryska armeen i Finland, att skynda den vid Dänaftoden af Macdonald och Oadinot hårdt ansatte Wittgenstein till bjelp, att undsätta Riga, om deremot 30,009 Svenskars infall i Finland med ett slag bragt detta land i insurrektion, och satt Petersburg mellan. tvenne eldar! Carl Johan förtjente härigenom Rysslands och sina blifvande bundsförvandters lifligaste tacksamhet. Detta oaktadt, och ehuru Carl Johan vid sammankomsten i Trachenberg ganska eftertryckligt yrkat på ett kraftfullt fortsättande af kriget emot Napoleon, skall någon köld hafva inträdt redan efter slaget vid Loipziz, af hvilket förhållande man understundom sökte förklara, att Svenska trupperna företrädesvis skonades i drabbningarne. Spänningen måste tilitaga, då Carl Johan upphörde att taga del i det direkta anfallet emot Frankrike, och ryckte emot Danmark, för att tvinga sig till förnämsta priset i Åbo-konventionen: Norges afträdande. Visst är, att underhandlingarne på kongressen i Aachen, rörande Norges deltagande ir Danska statsskulden, antogo en ganska ovänlig karakter emot Svenska regeringen. Likväl synes förhållandet till Alexander hafva fortfarit att vara temligen godt; och efter denne momrks död hade förhållanderne till Ryssland redan antagit en sådan karakter af fasthet, och de öfverensstämde så mycket med de politiska sympathierna hos Konungens omgifning, att han aldrig sökte att försvaga dessa förhållanden, med ett enda undantag i början af 4830-talet, då han af klokhet skall hafva försökt att närma sig till sjömakterna. Det kunde således icke fela, att ju det Ryska inflytandet, som arbetat alltsedan Carl XII:s död, under den s. k. frihetstiden, förfäktat sina intressen genom det flera gånger segrande mösspartiet,, under Gustaf III föranledt Anjala-förbundet och den nesliga händelsen vid Fredrikshamn, slutligen äfven katastrofen 1899, att detta inflytande, som så väl kände terrängen, förstod att fortfarande verka genom blotta makten af sin tillvaro, så länge icke någon bestämd motverkan af den Svenska politiken stängde de vanliga vägarne. (Slutet följer.) NA LITTERATUR. Lefver Liten än? Litenr lefver än och har i brochyrförm infupnit sig hos prenumeranterne, samt i boklådorna, der han alla söcknedagar träffas. Ika glad, lika oörarglig som alltid, roar han sig med att låta dagens händelser fizurera, muntrade af små oskadliga, med lätt hand gifna slag. Vi välja deraf en bit, som just passar för dagen, och som lämpligen torde kunnna tituleras: Apollo, Victor Hugo och grefve Lewenhaupt. Jag föreställer mig den fransyska författaren Vietor Hugo en gång anländande till Olympen och framträdande inför, den långlockiga guden Apollo, för att insinuera sig till den belöning, hvaraf skaldekonstens mästare hvar efter sinsigerningar kunna anses förtjenta i det tillkommande lifvet. Ni är monsieur Vietor Hugo ? spörjer Apollo. Jag är dett Ni har skrifvit en hel hop saker....,n Jag har publicerat en stor roman, kallad Notre Dame de Paris,, hvilken lyckais göra något uppseende . ... K Jag känner det; vidarelp Några volymer lyriska poesier....n Jag vet!... de äro icke så rasande.n Ett dussin dramer.... Ahb, det var bra, ni påminte mig deroml... Ni har ju skrifvit en, som heter Lucitce Borgian? Icke sannt? Så är det; och den har med biall blifvit .... Med bifall, säger nil Tvertom, den är ytterst omoralisk, det är ett missfoster bland litterära produkter ... . : Stormäktigste -skaldetonung! Inga försök till ursäkt! Er Lucrezia är ett genska afskyvärdt stycke, man har serskildt noterat denna pjes för mig till vederbörlig skurPens ....n Och om jag får understå mig att fråga, hvem är den stränge kritikern, som på detta sätt velat stämma ers höga guddom till afvoghet mot min stackars dram?n Hvem?...Nåväll jag vill äfven öppet utsiga hans namn: Konungens af Sverge högstbetrodde man, öfverstekammarherren, överståthållaren i Dess residensstad Stockholm, generaladjutsnten chefen för kong. lifbeväringsregementet, ceremonimästaren i survivance vid kongl. sersfimerorden, kommendören sf kongl. nordstjerneorden, riddsren af kongl. svärdsorden, riddaren af kejserliga ryska S:t Anneordens första klass, al S:t Stanislaiordens andra klass med kraschan och S:t Wiadimirsordens fjerde klass, riddaren af kongl. preussiska EERO surr sa KE Ne