PORTUGAL. General Fonte Nova har väl börjat bombardementet mot Almeida, men det går lamt. Man påstår, att regeringen skall ämna lemna befälet öfver belägringen till general Schwalbach, som nu är guvernör öfver Algarbien och blifvit kallad till Lissabon; men det är betänkligt att i detta ögonblick väcka Fonte Novas ovilja. Det synes troligare, att drottningen slutligen ingår på att afskeda Costa Cabral, och då blir det lättast slut på hela insurrektionen. Arresteringar af ministerens motståndare höra till dagordningen. Man har nu häktat Commodoren Colestino och två löjtnanter om bord på fregatten Duqueza de Braganzan, deputeraderne QCastello Branco, Mesquita, Lionel Grijo, Coutinho Silva samt flere officerare på fregatten Dianan, kapten Torres och Jos Coelho, en rik algarbisk köpman, samt öfverste Bastos, Don Pedros fordne adjutant. En hel hop kavalleri-officerare äro afförde till Alemtejo såsom fångar. Guerillas band genomströfva landet i alla riktningar. De, som uppsnappas af regeringens trupper, deporteras. STORBRITANNIEN. Kronoåklagaren i OConnellska rättegången har yrkat, att med fortsättningen af målet måtte tills vidare anstå, hvarpå äfven domstolen ingått. Detta nya uppskof, och på alldeles obestämd tid, gifver allmänt anledning till den tankan, att det är regeringens afsigt att låta hela saken förfalla. Konungen och Drottningen af Belgien samt Hertiginnan af Kent inskeppade sig d. 25 till fasta landet. De troddes taga vägen öfver Paris, för att der fira Ludvig Filips namnsdag, dena 4 Mcsj. Hertiginnan af Kent fortsätter derefter resan till Schweitz, för att träffa sin syster, aflidne Ryske Storfursten Konstantins frånskiljda gemål, som minga år der varit bosatt. DANMARE. Tvenne af oppositionens f. d. koryfeer hafva: nyligen blifvit omhuldade af kongl. nåd: professor Algren Ussing har blifvit utnämnd till en af Köpenhamns borgmästare, och kandidaten Orlxz Lehmann till advokat i högsta rätten. BELGIEN. Finansministern har kungjort, att fngen innehafvare af 3 procentsobligationerne anmält sig att utfå sin fordran, utan att alla gått in på att utbyta dessa obligationer emot nya med 4, procents ränta. TURKIET. Porten har aflåtit en cirkulär-note till de i Konstantinopel residerande ministrar från sjömakterna, enligt hvilken det numera blifvit förbudet för alla fartyg, att nattetid passera Dardanellerne. På tvenne främmande ångfartyg, som brutit emot denna föreskrift, hade blifvit skjutet skarpt från fästningarne. RYSSLAND. Bref från Bessarabien förmäla, att en Rysk armeåekorps står färdig vid stränderna af Pruth att, på första vink af Ryska agenterna i. Moldau och Wallakiet, rycka in i dessa furstendömen och besätta dem. Prins Bibeseos gräl med representarntförsamlingen och furfst Stourdzas med sina bojarer lärer nog lemna Ryssland: de beböfliga förevändningarna för dessa rörelser; och om Kejsaren vidare sätter i verket sin hotelse, att sjelf tukta de plundrande och härjande Albaneserne, så kan en vacker dag, innan man vet ordet af, en Rysk här stå midt i bjertat af Turkiet, för att utföra de länge förberedda planerna emot detta vanmäktiga och sönderfallande rike. Ryktet om Ryssarnes förestående inryckande i Moldau och Wallakiet har haft den verkan på köpmännen i Braila, att de skyndat sig att till lägre priser än vanligt göra sig af med sina varor, under förutsättning att, ifall Ryssarne komma, så skulle de taga dem för intet. GREKLAND. Enligt underrättelser från London berätta Grekiska tidningar, att Konungen i Bäjern protesterat emot det stadgande i Grekiska konstitutionen; som bestämmer att Konung Ottos efterträdare på thronen måste bekänna Grekiska religioner. Som Konungens båda yngre söner, prinsarne Luitpold och Adalbert, i fall Konung Otto dör utan manliga bröstarfvingar, äro presumtive arftagare till Grekiska thronen, så är det för deras räkning Korung Ludvig protesterar. Saken: lärer komma att behandlas af konferensen i London. En i Ryssland vistande Grek, Hr Kritzkis, viceamiral i Rysk tjenst, har testamenterat en summa af 430,000 drachmer till Grekiska skattkammaren, och skänakt instrumenter för ett värde af 48,000 drachmer åt Grekiska flottan. Äfven har ban stiftat ett stipendium af 3735 drechmer om året för unga studerande i Grekland. WESTINDIEN. De sednaste underrättelserne från Hayti äro af d. 44 Mars. Upproret hade antagit den mest hotande karakter. Hela armåen och nationalgarderne hade blifvit uppbådade, för att marchera emot insurgenterne. Presidenten sjelf hade satt sig i spetsen för trupperne, och man väntade en afgörande drabbning. Från Cuba förljudes, att i trakten af Matanzas sutto icke mindre än. 3000 slafvar fänzslade, hvilka efterhand skulle ställas inför domstol, och, så fort de blifvit dömde, skjutas. Från Havana bade ett regemente blifvit skickadt till truppernes kring Matanzas förstärkning. Allt arbete på plantagerna hade upphört.