KONUNG ROTHSCHILD OCH BÖRSFEODALISMEN. (Efter La Phalange.) När medeltidens feodalherrar stego väpnade ned från sina bergfästen, för att brandskatta bos sina grannars underhafvande: voro de väl stråtröfvare och banditer? Visst icke: de voro samhällets väldige: fruktade, vördade, hedrade som sådane af sina vasaller och till och med af sina grannar. De innehade en lysande rang vid kejsares och konungars hof och deras makt var helgad af kyrkans välsignelse. Plundringstågen voro en vanlig tillämpning allenast af styrkans rätt, de dåvarande samhällenas högsta lag, och innehöllo ingenting mer förnärmande än mycket annat, som skett och sker alla dagar här i verlden. Åsi,terna hafva omskiftat sedermera: man har yrkat jemnlikhet inför lagen och frihet till mängdens förmån, och till och med trott dessa rättigheter grundlagligt befästade genom kartor och högtidliga koncessioner. Detta oaktadt ser man samhällsmakten på nytt lagd i några få personers händer och märker huru hon oupphörligt hopar sig hos dem än mera. Denna makt innehafves nu som fordom af de starkaste? Fe ee rr Sr NR RT TS TESS RSA