Aftonbladet – 29 april 1844, sida 2

Herr HOF-KAPELLMÄSTAREN BERWALDS SÖRGMUSIK VID DEN EUNGLIGA BEGRAFNINGEN. Den olikhet i meningar, som yppats i afseende på Hr Berwalds nämnde komposition, beror utan tvifvel väsendtligast på de olika synpunkter, hvarifrån man betraktat tonsättarens uppgift vid detta tillfälle. Mången hade måhända väntat en komposition i den strängar2 kyrkostylen, ett slags requiem eller miserere, och funno sig bedragna i sin väntan. Denna styl hade ock vid ett tillfälle, sådant som detta, ej varit användbar: texten är egentligen en poetisk perafras af personalierna (ehuru ganska lyckad), genomflätad med lyriska utgjutelser, och gör således en friare musikalisk behandling ej bott tillåtlig utan äfven nödvändig. Ur denna synpunkt betraktad, anse vi Hr Berwalds komposition ega mycken förtjenst. Det hela bildar en kantat, hvaruti den episka delen (om vi så få säga) merändels är gifven åt scolostämmorna och den lyriska åt kören, och författaren tyckes oss så väl uti denna anordning, som i sjelfva utförandet hafva träffat det rätta Man finner väl här ej någon ovanlig originalitet, någon djupare anlagd karakteristik, men deremot ett klart och väl öfvertänkt genomförande af ideerna, en