Aftonbladet – 27 april 1844, sida 2

jemnt anlitas. I stället att, såsom mera naturligt, vara förläggare för den egentligen industriidkande klassen, blifva våra köpmän dennas medtäflare i capitalers upplånande. Under denna täflan bålles räntefoten högre än vanligen i andra länder, hvadan den rörelse, som hos oss bedrifves med lånta capitaler så ofta innebär fröct till sin undergång. Denna egenhet hos oss, att köpmännen och en hvar, som äger större capitaler, så ofta lägger dessa i fastigheter, i stället att hafva dem mera rörliga, såsom handelns natur kräfver, torde hafva sin grund dels uti det begrepp af anseende och rikedom, som från uråldrig tid i vårt land fästats vid stora possessioner, dels uti åtskilliga brister vid vår creditlagstiftning, bland hvilka må nämnas de i andra länder okända tysta förmånsrätterna, hvilka så tillsägandes lönnmörda crediten; dels ock uti saknaden af publika papper, statsobligationer, bankaktier o. s. v., uti hvilka penningar kunna med trygghet placeras, och hvilka, vid behof af contanter, lättare och vigzare kunna realiseras eller hypotheceras, än fastigheter. En annan egenhet i värt land är, att vi nästan endast till namnet känna Inrikes vexlar, som i andra länder spela en så betydande röle, och med hvilka t. ex. i Englands och Tysklands febriksdistrikter bedrifves omsättningar till belopp vida öfverstigande hela Sveriges sedelstock. Vår hufvudsakligaste varahandel drifves derföre nästan uteslutande medelst omsättningar på utlandet, ett sätt att tillvägabringa capitaler, som. är kostsamt både för affärsmannen och landet, hvaremot genom en vidsträcktare inrikes vexelrörelse en stor del af dessa capitaler skulle ersättas, de dryga utrikes vexelomkostningarne besparas, och de förderfliga kursvariationerna i väsentlig mån förebyggas. I stället för inrikes vexlar hafva vi ett tungt och släpande reversoch borgenssystem, som är en fotblack på den lefvande krediten, lockar till långvariga skuldsättningar, och alstrar mycken oefterrättlighet i liqviden, hvilket vexelns strängare natur icke medzgifver Men så länge våra bankoch låneinrättningar alldeles icke, eller obetydligt, befatta sig med diskontering af vexlar af något slag, och vi hafva få elier inga kapitalister, som för saken hafva böjelse eller förmåga, kan man också icke vänta, att inrikes vexlar komma allmänneligen i gång ). OJaktadt alla dessa, för Sverige temligen egna omständigheter, som hvar för sig elier i förening lägga hinder i vägen för ett rackare lif i våra penningetransaktioner, gå dock våra kommerciella förrättningar i någorlunda jemt framskridande, så länge nemligen ingen väsentlig rubbning inträffar i krediten eller i afsättningen af våra vigtigaste produkter. Men så snart dessa icke genast finna afnämare til förmånliga priser, eller vi förbruka mera främmande varor än vanligt, eller genom tillfälligheter den utländska krediten inskränkes, visar det sig straxt, huru begränsade våra egna resurser äro eller kanske rättare huru svåra de äro att göra rörliga. Våra affärsmän, ofta nog förlägna med sina betydliga fastigheter a bruk, landtegendomar o. s. v., hvilkas afkastningar låogsamt och kanske dåligt realiseras. kunna icke mera än nätt och jemt sjelfva hålla hufvudet öfver vattnet, än mindre gifva kraft och lif åt den allmänna tröga penningerörelsen. Snart visa sig de symptomer af den industriella kroppens illamående, som kallas panningebrist. De publika länekassorna bestormas och tömmas; men det förslår icke. Också brist på främmande vajuta inträder; de som äga att trassera på utlandet hålla sina trattor tillbaka, vare sig för att profitera a! stigande pris, eller emedan de frukta att genom deras utsläppande på börsen störa sin egen kredit. Men de utrikes förbindelserna måste så länge möjligt upprälthållas, och valuta dertill anskaffas; vexelkursen lår en feberaktig rörelse, vacklar och stiger till dess den nått en så hög punkt, att skillnaden emellan denna och normalkursen betäcker kostnaden för silfvertransport. Då utvexlas bankens silfver mot sedlar, och resa med snabba, så väl tillhandskomna, ångbåtskommunikationen till kontinenten. Detta är ultima ratio vid ku Isens försämring: det gifves hos oss ingen annan med lande makt för kursens fluktuationer. Större vexcltransJaktioner, som kunna hafva inflytande på kursens stadighet, göras icke af enskilta, af brist på kapitaler, Istort, ej heller af Regerivgen, ej heller af rikspanken Kursen är handlöst lemnad åt tillfälligheten och agiotörer, och derunder kunna vi icke vänta annatän at bankens silfver, vid hvarje rubbningi de vanliga jemn: bandelskonjunkturerna, genast står på språng, för at sedermera, med stor vedermöda, af banken ånyo in förskaffas. I Helt annorlurda är förhållandet i andra länder Englands, Frankrikes, Hollands, Hamburgs m. il. ban: :) Saknaden af inrikes vexlar hos oss medför en serskild olägenhet, nemligen att kontanta penningar ) ständigt måste per posto sändas från en ort till er anuan inom landet. Vi hafva af en i postväsende I bevandrad man hört uppgifvas, att i följd dera ) minst 4 million Rdr eller mera beständigt ligger i I postväskorna eller under försegliog på postkontoren, I hvilket förhållande ensamt utgör ett betydligt afI bräck i den allmänna penningerörelsen. Den ringa ) afgiften af nägra skilling, som Postverket uppbäl I för rekommendationsbeviset och qvittensen, under I lättar nämnde skick, men är i vår tanka en olämp: lig liberalitet, som är utan exempel i andra länder hvarest staten för penningeförsändningar uppbär er afgift, som rättar sig efter den risico den iklä I der sig. . ESPN NO tr SIE ER TE EEE SEKT EON