Aftonbladet – 18 april 1844, sida 2

till vår fördel skall då, länge insedd och erkänd såsom både billig. och behböflig, vinna önskad framgång. Men vi få då icke ligga händerna i kors såsom hittills, då rikstrumpeten kallar till verksamhet för landets väl. Utdraget ur Vinterbladet, som lästes i Aftonbladet med sista .posten, innehöll, enligt hvad undertecknad vid hastigt genomögnande tyckte sig finna, en förträfflig expos om hvad som bordt och bör föresväfva oss i denna lifsfråga för vår fosterbygd. Undertecknad tar sig friheten säga, att just detta, som der framlägges, är det enda, som af oss bordt diskuteras offentligen. Bär ock detta ett slags utseende af den slughet, ; som brukar få bokstäfverna b a k framför sig, så kan mean dock värja sig med apostelens råd: Skicker eder efter tiden, eller, om ej detta synes tillräckligt nog, med en ännu högre auktoritets: Varer snälle som ormar, men enfaldige som dufvor. Om detta nu mera, efter så mycken närgången diskussion, ej leder till må!et, måste vi träda fram under egiden af en lägre sagesmans, ehuru på den Högstes grundade, förmaning: Gör rätt och räds för ingen. Cl Harms. —Jy d. 43 April. P. b. R. Såsom verifikation bifogas ur Argus för den 23 Juli 4832. För icke längesedan har man haft tillfälle inhämta kännedom om den vigtiga frågan rörande presterskapets h. e. pastorernas rättighet till tionde af potatis och vederbörandes mångsidiga tankar i denna beniga sak. Men om en annan, ehuru på ärnu gälande lag grundad, rättighet, nemligen den så kallade likstolen, kanske den mest odiösa af alla, har, Ins. vetterligen, icke nyligen nägot ordats. 4681 års prestprivilegier lära bestämma, att pastor skall, då husfasader eller husmoder dör, om 6 kor finnas i sterbhuset hafva en. Hurudan är meningen med denna föreskrift? E. gr. Insändaren är bönde. Farfar, bonde för trettio år sedan, lefver ännu, men dör i dag eller i morgon, skall pastor hafva en ko efter honom? Farmor lefver ock, men dör i övermorgon eller dagen derefter — skall pastor hafva en ko? Far, bonde för 4 å 5 år sedan, dör om några veckor, månader eller år, mor dito, dito, dito — skall pastor hafva en ko efter hvardera? Irom några år, man ponerar det, har då från ins:s ladugård vandrat till pastors 4 (säger fyra) kor. Ins. och dess hustru, båda dödliga, kunna snart nog vandra all verldens väg — skall då återigen en ko: efter hvardera föröka den pastorliga samlingen? Sex kor hafva då på detta sätt, möjligen inom mindre än (40) tio år: blifvit så till sägandes bortskänkta. Uppskattade till 40 eller 42 rdr bko per st. gör det 60 å 792 rdr bko. I sanning — är lagen sådan, att bon sanktionerar ett slikt prejeri, då nödgas den stackars bonden, som ingen annan bar att klaga för än Den, som i löndom ser, fråga: Är detta menniskorätt, Herre, Herre? Ännu värre — ins. är landbonde, eller, som är detsamma, herrgåråsbonde, och eger således endast lösörepersedlarne, som finnas i boet, kanhända icke dem — skall likstolen i alla falt utgå på enahanda sätt? Någon lagkunnig torde i tit. blad vara så hederlig och afgifva någon förklaring, buruvida detta kan vara den gamla lagens anda, och mening. — Det är håråt om detta, hvad man med skäl kan kalla prejeri på den stackars bonden (att förtiga mycket annat ofog, som han i denna sak nödgas lida), eger sin helgd af lag. — Det är hårdt att säga, det pastorer gifvas, som på sådant sätt visa att de äro, hvad likväl apostelen förbjuder, snikne efter slem vinning. Men de finvas. Ins. hoppas likväl, till vederbörandes ära, att de äro sällsporde. Sat sapionti. —e—pg och K. i Juli 4832. — C. P: Q GG Afskriftens riktighet bestyrker P. b. R.