Aftonbladet – 17 april 1844, sida 2

etherny-lyssnade till sommar vindarnes sus och den sölbeglänsta floderis sörl. Man kanförnioda att ban hade ett lifligt minne af allt detta, när han med nedslaget sinne skref sitt Das Ideal und das Leben.n . Mozart har ock här lemnat ett minne efter sitt besök 4774. Mozart, som af sitt otacksamma fädernesland dömdes att, under sträfvan. till sitt ärofulla mål, nästan förgås af hunger på vägen, och hvars store ande nu, lik Schillers, erhållit en sen och ringa hyllningsgörd, liksom om marmormonumentet kunde försona eller öfverskyla den brådstörtade döden! ) Sedan jag sålunda mönstrat en mängd bittra och ljufva minnen, som framkallades af namnteckningarne bredvid mig, fann jag mig mera skicklig att njuta panoraman under mina fötter — att följa flodens sillverbugter och ångbåtarne som kommo och gingo uppåt och nedåt densamma. . Då min blick sett sig mätt på fjermare föremål, irrade den genom staden, sökande som Diogenes, men utan lykta. I Strassburg råder ett slags babylohisk förbistring; det är hvarken franskt eller tyskt; innevånarne tala, eller snarare tro sig tala båda språken, utan att ega den ena nationens glädtighet eller den andras sedighet. En svårmodig tröghet råder här — menniskorna veta knappt hvad eller hvar de äro. På slagtarhuset ser man årtalet 1792 med stora svarta siffror, och der äfven orden: — pNous jurons de vivre lbres ow de mourir. Renov. 1830,. — En klassisk ironi, anmärkte min ledsagare, en infödd gentleman och ifrig republikan. Han förde mig derefter till Plsce darmes, prydd ) När man vet, att hvarken Schiller eller Mozart omkommo af nöd och brist, fastän de icke lefde i samma lyckliga omständigheter som Göthe, så kunna dessa reflexioner af den engelske turisten ej anses för annat än oförtjenta förebråelser mot Tyskarne, för deras förmenta kellsinnighet mot sina store män. Kanske tror han, att man härigenom skall förmås att glömma, huru hans egna landsmän handterade Buller, Sheridan och så många andra utmärkta suvillen, som bokstafligen fö:gingos i uselhet, under det att man skröt öfver deras skriftes.: a ed.