Aftonbladet – 11 april 1844, sida 1

Article Image
VU UM UVIU JOMRA VAR 25 DVUGAE Ullv INU. Aan SC dem t. ex. tyd:igt i tvenne andra af de mest ömtåliga frågor, som blott äro för ögonblicket lagda ad acta, men som hvarje ögonblick kunna kasta verlden i ny låga, nemligen i visitationsfrågan och den orientaliska frågan: Den förra, jag skall ej tala om dess vigt för vår flagga eller dess inflytelse på verldens handel, utan blott om sättet, hvarpå man kommit in på den (för att gifva sig ett stöd uti vår storsinrade allierade), utan landets vetskap, utan kammarens, ja, utan sjellva regeringens vetskap derom. Låtom Hr Moles vänner tala derom i en brochbyr, som han sjelf aldrig underkänt : En underhardling, så säges deri, var inledd emellan de fem makterna, angående utsträckningen af 1831 och 1832 årens traktater. England anmodade ifrigt franska kabinettet, hvars chef då var Hr Mol, att taga del i denna underhandling. Hr Sebastiani, vårt då varande sändebud i London, låg ifrigt bfter i denna sak. Ministern sökte att uppehålla den, då bar icke ville svara med ett formligt afslag och sände icke Hr Sebastiani den nödiga instruktionen för bemyndigandet att underteckna den provisoriska konventionen. Imedlertid, huru otroligt och exempellöst i diplomatikens häfder det än må synas, så undertecknar Hr Sebastiani protokollet i London, utan fullmakt af ministeren, och förbinder således Frankrike, utan bifall af den ansvarige ministern och utan ens hans vetskap derom. Hr Molå har ej sjelf kunnat motsäga sanningen af detta förhållande. Han bar sjelf, om J erninren eder, M. H., sagt derom följande: Jag emottog ifrån vår ambassadör i London en depech, hyari han underrättade mig om, att han undertecknat protokollet. Han begärde af mig nya instruktioner och sade mig, att han gjort med Lord Palmerston de mest positiva reservationer, för att åt Frankrike bevara full frihet i sina underhandlingar. Hr Mol tillägger äfven i en replik till Hr Gaizot dessa betydelsefulla ord: I December månad 1838 erhöll jag, till min förundran, underrättelse om franska ambassadörens biträdande till protokolet, en sak, som jag aldrig uppdragit honom. Och J veten, M. H., om Hr Scebastiani någonsin blifvit desavouerad. J sen då äfven deraf, att utom kabinettet, utom kammarens vilja, utom landets, i en af de frågor, som mest retat nationens nerver, mest rört dess ädla stolthet, har det funnits för landet skadliga förbindelser ...... Röst i midten: Hvem har då sagt det? Hr Ledru Rollin: Hr Mol har sagt det och aldrig blifvit motsagd. Och i en icke mindre vigtig omständighet, i orientaliska affärerna har Frankrike blifvit inveckladt på ett ännu mera inkonstitutionelt sätt, och i detta afseende fruktar jag icke att appellera till utrikes ministerns eget minne. Se här hvad Lord Palmerston den 29 Juli 4840 skref till sin representant i Paris, Hr Bulwer: Första punkten i memorandum är den, hvåruti säges, att planen, som för någon tid sedan underställdes Frankrike, för att försora Mehemed Ali och Sultan, hade blifvit bibringad genom franska ambassadörens i London idter. Hr Guizot anmärkte härvid, att om denna punkt hade till ändamål att antyda, det grefve Sebastiani skulle hafva föreslagit berörde plan. med franska kabinettets bemyndigande, handlade detta kabinett på ett inkonseqvent sätt, då den vid en tid-! punkt föreslog en plan och straxt efteråt förkastade): den, samt att det således var hams pligt att underkänna denna antydan. Grefve Sebastiani hade, sadel han, föreslagit denna plan helt och hållet af sig sjelf, utan att dertill vara bemyndigad af franska kabinettet; och beviset är, att intet spår dertill fanns i fran1 ska ambassadens arkiver. E Jag svarade honom, att jag vore färdig antaga, att grefve Sebastiani gjort förslaget, utan att hafva!li fått instruktion derom; jag tillade, att jag gifvit er!s del af planen, och att ni underrättat mig, att den e alls icke öfverensstämde med marskalk Soults -språke och tänkesätt, hvilkens plan mycket skiljde sig från !! Sebastianis. Jag visade då Hr Guizot den depcech,l som jag skickat er sistl. September månad, för att! visa horom att denna plan blilfvit framställd på ett! mycket formeligare sätt än som kunnat ske, om det ( blott varit en lös tanka hos grefyen; så mycket mera !! som denne lät mig förstå, att om engelska regerin-!! gen ville biträda detta arrangemang, skulle Frankrike biträda till de samfäldta mått och steg, som bordet användas för att betrygga verkställigheten. j Jag har vidare sagt Hr Guizot, att det var omöj! ligt att, såsom han gjort i sitt resonnemang, serskilja en ambassadörs individuella och offentliga egenskap, isynnerhet då denne samtalade med en minister (statssekreteraren) vid ett officielt sammanträde, an-r gående depecher, som han just fått ifrån sitt hof. Jag ( tillade, att det vore kändt, att grefve Sebastiani var pi direkt och förtrolig kommunikation med Franso männens konung, och att om äfven icke ctt ord skulle finnas om denna plan i franska ambassadens Y arkiver, vore sådant likväl alldeles icke något bevis, d att grefven talat, ntan: att. dertill hafva varit bemynligad.n (Ifrån midten: det är Engelsmannen som så 0 jagt.) i r D n V d 1 t. Jal det är Engelsmannen; men det är just den-! amme Engelsman, som hvarje dag öfverdrifver Hr! Fuizots beröm såsom den störste statsman, och jag rotsar Hr Guizot att i detta fä gifva Lord Palmerton en dementi. J sen då, M. H., att i de fyra största frågor, som !s edan 48530 blifvit väckta i fråga om utrikes politi-a cen, man återfinner den förborgade tankan, som öf-s erväger och handlar i en alldeles motsatt anda med v andets anda, och I finnen vittnena derti!l hafva va-!Y it sjelfva de högt uppsatte personer, som efter hvarundra innehaft makten. Det är Hr Lafitte i nponI nterventions-frågan; Hr Thiers, som man ej kann nisstro att brista i tillgifvenhet för Juli-dynastien, i d schweitzer-frågan; Hr Molå i visitationsfrågan. Mårskalken Sebastiani: Jag begär ordet; jag bere alaren tillåta mig att svara ett enda ord. (Tala, tala!) 1d Hr Ledru Rollin: Jag öfverlemnar ordet viiligt t er. s Grefve Sebastian?. Talaren indrager i disku eio-!? en ett högt namn, som icka bör figurera der. Om g är brottslig, så är det endast jag. Jag har aldrig 5 mottagit hvarken direkt eller iodirekt någon healling elier heft något meddelande åf det slag, som ni mtalar. n He Ledru Rollin. Jag angifver blott sjelfva fzetam. Hr Gutzot. Men detta factum är falskt. d Hr Sebastiani. Om ni anklagar någon, så anklaga

11 april 1844, sida 1

Thumbnail