Aftonbladet – 10 april 1844, sida 3

pe AO 0 , STD AVES VIRUSET HUBBE AT a a blifvit homiletiskt författarskap vitsordrd med det Jaf honom eljest högst sparsamt utdelade intyget: Laudatur, neml. Dr Thomanderi Lund. Med denna lupplysning, hvilken jag anhåller måtte ordagrant inlföras, må jag låta mina vidare anspråk på upprättelse för Mariabons kitsliga anfall på. en hörd predikan falla. : Stockholm d. 9 April 1844... —C. 0: Angeldorff. et 0 RÄTTEGANGSOCH POLISSAKER: — Sist. påskdags e m. gingo en arbetskarl och en tjenstpiga öfver Hammarby sjö, för att begifva sig till Nacka. Komne 40 till 50 famnar från mynningen af Sicklasundet, hade de gått för bära strömfåran. Den svaga isen brast och de störtade i vattnet, men kunde lyckligtvis qvarhålla sig i iskanten. Deras nödrop nedkallade snart till stranden flere personer, och anstalt gjordes genast om utförande af båt, stegar, stänger och linor; men innan detta hann fullbordas, hade kusken hos herr lagman Björck på Storsickla, Anders Flodman, skyndat ut på den bräckliga isen, der han, ej tillbakahållen af flere anrop med varning för egen lifsfara, lyckades att ur sjön uppdraga ofvanbemälde personer. Denna Flodmans raska och beslutsamma gernping förtjenar att blifva känd äfven af dem, som dertill ej voro åsyna vittnen. (Dagbl.) — Ena tolfårig gosse, vid namn Samuel Wilhelm Constantia Ekman, var sistl. Thorsdag inställd i poliskammaren. Ångslig. och darrande stod ban der, den arme syndaren. Hvad hade han då gjort? Hade han åkt kälkbacke på otillåtet ställe? eller hade han. möjligtvis snattat en pepparkaka från någon mångeiska? eller . .. Intetdera! Pojken har gjort försök att afhända sig lifvet. Polisuppsyningsmannen berättade, att gossen dagen förut gått rakt ner i Mälaren, vid Kornhamn, såmt att han efter en stunds förlopp blifvit sanslös upptagen ur vattnet, förd till Stadstushäktet, och derstädes, genom fältskärs biträde återkallats till lifvet. Gossen erkände gråtande uppgilternas riktighet och att han haft för afsigt att dränka sig, såsom han uppgaf af fruktan för sin husbonde, en fabrikör på Ladugårdslandet, som lofvat honom stryk. Han blef hemförd till husbonden. — Påskdagseftermiddagen upphittades å Kungsholms kyrkogård ett dödt barn, liggande i en med segelgarn omlindad ask. — Pigan Margaretha Helena Rydin fanns Annandag Påsk liggande död i diket vid Stora Hornsbergs allen, och en okänd död qvinsperson fanns samma dag liggande vid kyrkogården utom Kungsholms tull. — En herre, som sistl. Lördag stod och betraktade den i fönstret till herr Bonniers boklåda uthängda litografien Carl Johans sista stunder, hade dervid det missödet att förlora sin plånbok med inneliggande penningar. Manspersonen Carl Gustaf Bergström, förut tilltalad för stöld, misstänktes för tillgreppet och blef arresterad; men vid förhör i poliskammaren il går, har så väl han, som en annan mansperson vidl namn Widlund; hvilken äfven gjort sig misstänkt för ifrågavarande fickstöld, förnekat all kännedom derom. — Två vermlänningar hafva i förrgår i Gåsgränden öfverfallit och slagit tre dalkarlar. En af de sednare bar vid bataljen erhållit ett svårt slag i hufvudet af en kastad sten. — För öfrigt hafva åtskilliga stackare firat den glada påskhelgen med att taga sig en sup för mycket. Polisen ordinerar vatten och -bröd, för att stä!la palienternas magar i ordning. . — Af de två persoser, som på polisbetjeningens räkning tagit dusörer af en brödförsäljerska, och af hvilka, på sätt i Onsdagsbladet förmäldes, redan en blifvit häktad, har nu äfven den andra tillrättakommit och befunnits Vara en ung man vid namn Nilsson, samt äfven blifvit bäktad. .— En egare till en verkstad här i staden har ! haft det missödet att blifva befunnen innehafva åtskilligt smide, till ett belopp af mer än ett och ett halft skeppund, som han tillhandlat sig af arbetarne jc på en af hufvudstadens större fabriker. I — I polisen har ea sjöman vid namn Aigel-! ( 1 j : dinger blifvit angifven att hafva sistlidoe Lördags afton på Baggensgatan anfallit en tjensteflicka och velat tvioga henne att följa med honom, samt att han, då hon sträfvat emot detta, med en kpif ristat henne : genom kläderna i magen så illa, att fråga är. om lifvet. Aigeldinger nekar likväl alldeles, och saken an står till dess flickan kan blifva så förbättrad, att hon sjelf kan höras. —SBESER Eao sjuttiofem års gubbe införes i poliskammaren. Den gamle mannen är starkt bygd och har en trygg Ippsyn. .Polismästaren uppläser en rapport, innehållande, li att fattighjonet Björkman sistlidne påskdag varit full, c ört oljud och sönderslagit dörren till sitt bohingsrum )s i Catharina fattighus, hvarföre B.; på begäran af ia-c ältningens föreståndare, herr assessor A., blifvit ar-å esterad; och att B., då han affördes till häktet, va-lä it ganska vild och motsträfvig. Derefter frågar polismästaren den tilltalade, hvadb 1an har att säga till sitt försvar. . n Den tilltalade: Ja, inte vet jag hvad det är för!h salenskaper. I a Tolismästaren: Galenskaper? ... . Du har ju va-lu it full. Don tillt.; Ja, nådi logman, visst var det lite gaI et med mig, jag var full, jag nekar aldrig till det, In Om sant är. . 8 Polismäst.: Och du bar slagit sönder en dörr, och n arit vild och oregerlig. t Den tillt.: Nej, si herr lagman, det går jag intet 0 på. ; Polismäst.: Står du här och nekar! (till assessor : V.): Hvad åsyftar herr assessorn egentligen med anlif ifvelsen? Asscssorn: Herr lagman! Fattighuset är icke ink ättadt för sådana menniskor, som öfyerlasta sig och!s ;ppföra sig bullersamt och oanständigt. Jag ville der-)4 öre ödmjukast anhålla, att fattigförsörjningen måtted efrias från den bär karlen. h Polismäst.: Det torde dock vara bekant, att försg Dn Y fi attningarne endast bestämma ansvar, ifall förseelsen lifvit begången å offentligt ställe, men icke då den, om nu, skett inom hus. Låt gifva karlen husaga. Assessorn: Herr lagman! det är Omöjligt att styrale ien menniskan. Det är många gånger förgäfves för-t, ökt. Han är ofantligt stark. i u