Aftonbladet – 6 april 1844, sida 2

MA BJ UM VAD MM VR om hvad godt och gagneligt är för oss och efterkom mande. W— i Mars. SA Tee, STOCKHOLM den 6 April. De i går ankomna utländska poster medförd tidningar från London af d. 25, från Paris af d 24, samt från Hamburg af d. 29 Mars. FRANERIKE. Monitören tillkännagifver, all Fransmännens ko. nung anlagt 24 dagars sorg efter aflidne Konun gen af Sverge. Deputerade-kammaren hade beslutat, i fråga om legning inom utskrifningsmanskapet, att kontraktet skall vara gjordt inför en notarie, och pen: ningarne insättas i publik kassa, hvarifrån de sedan få uttagas endast af den legde. Hr Bowlay hade i kammaren understödt en petition om afskaffandet af lagen angående familjen Bonapartes förvisning. Skälen voro, att denna familj endast bestod af några gamla gubbar som gerna vilja dö i fred; några fruar, som gilt sig med främlingar; några unga män, som egnade sig uteslutande åt vetenskaperna; och hvad prins Ludvig Napoleon angick, kunde det icke mer falla honom in att ännu en gång göra ett försök med hvad som i det upplysta Frankrike aldrig mer kunde lyckas. Kammaren fattade likväl intet beslut härom, men remitterade till konseljpresidenten den delen af petitionen, som rörde återinförandet af kejsarens bild på hederslegionskorset Deputerade-kammarens byråer hafva uttalat sig för principen i motionen om val-bestickningarnas undertryckande, men icke för sättet som blifvit föreslaget. Isynnerhet blef ministören förfärad öfves förslaget, att de tjenstemän, som beträddes med att blanda sig i valen, skulle få tilltalas inför domstol, utan föregånget beslut af statsrådet. By: råerna hade äfven tillstyrkt upptagandet af mo. tionerna om upphäfvandet af tidningsstämplingen I pärskammaren beklagade sig markisen Boiss) deröfver, att de meddelade dokumenten angående Otaheiti icke voro fullständiga, och det protokoll, som varit tal om i engelska parlamentet icke fanns deribland. Ministern Hr Villemain svarade, att man ej kunde lemna papper, som ej franska regeringen hade att förfoga öfver. Af ett intressant dokument, som ministern för allmänna arbetena meddelat, finner man, att de jernvägssystem i Frankrike, som lagen af den 41 Juni 4842 afser, kommer att utgöras af 7 stor: linier, som utgå från Paris; nemligen till Belgien öfver Lille och Valenciennes åt kanalen; till Tysk land öfver Nancy och Strasburg; till Medelhafve öfver Lyon, Marseille och Cette; tili Spanien öf ver Tours, Angouleme, Bordeaux, Bayonne; til Oceanen öfver Tours och Nantes; till det inr öfver Bourges. En sjette väg förenar Medelhaf vet med Rhen, öfver Lyon och Mählhausen, oc! en sjunde Medeinatvet med Oceanen öfver Mar seille, Toulouse och Bordeaux. Sedan åtta dagar har engelske ambassedören Lord Cowley, dagligen farit till Tuilerierna, uta att hans besök uppförts på hofbulletinep. Dett väcker naturligtvis stort uppseende, på en tid då man fästat så stor vigt vid det hemliga säti hvarpå diplomatiska underhandlingar länge bedrif vits, bakom de ansvarige rådgifvarne. Victor Hugo har haft audiens, och det tros, a! han blir pär af Frankrike. Ifråa Algier har general Bar inberättat, att her tigen af Aumale utan motstånd inryckt i Biskar den 4 April, och den 8 stod i Sidi-Okb2, söde om denna stad. Nomadstammarnes höfdingar ha de infunnit sig hos honom, och Ben-Achmet Ben-Iadja, Abd-el-Kaders underbefälhafvare, had flytt, öfvergifven af de sina. Hr Berryer väntades till Paris, och en sto fest bereddes åt honom i S:t Germain. te ung studerande, som i Toulon hållit ett tal ti honom, och derföre blifvit utesluten från univer sitetet, subskriberas med framgång till en heders skänk: en guldkrona. Ingen får teekna sig fö mer än en franc. Ecspartero vänr!ades till Paris SPANIEN; Carlhagena synes icke vilja gifva sig så lät som Alicante. Regementet Gerona vill på inte vilkor lemna staden, och så länge det finnes de: anslwter sig alla insurgenter till det. Roncal skall vilja skona staden och söker uthunzra der Blockaden var mycket sträng. I Barcellosa hade natten till d. 43 Mars mån ga arresleringar ägt rum; och de arresterade an klagas för att hafva sökt uppvigla trupperne til en komplott, som sammanhängde med den i Ma rid och Valencia. Den nya politiska chefen, H Lilio, kade ankommit till Barcellona. Baron d MHoer hade återvändt dit, sedan han följt Entke udrottningen på vägen. I Madcil är man mycket bestört öfver Nar vacz) tilltagsenhbet. Cortina, som vid förhöret a skuddat sig alla misstankar om deltagande i ni a amt Lållaa AR hans hlatta hafalinin? än