Aftonbladet – 1 april 1844, sida 2

—rH—— 2 —--. ler de under antagna namn hyrde sig en gemensam våning. Generalen räknade bland de förnämsta i Spanien ett stort antal personer, dem han under konung Josefs regering halt tillfälle att göra betydande tjenster. Han hoppades äfven på bistånd af flere generals-personer vid franska interventions-armen, och hans förmögenhet satte honom i tillfälle att för sig vinna agenter bland folket hvilket kunde underlätta hans önskningar uppfyllande. Men ehuru han icke uraktlät något för sök, ehuru han på samma gång använde förord böner och penningar stötte han dock på så hård: hjertan å ena sidan, och en så sträng vaksam het å den andra, att han hvarken kunde lycka erhålla tillträde till sin systersons fängelse, elle ens tillställa honom en breflapp. Behöfva vi väl nämna Theodolindas förtvifla vid den fara, som hotade hennes älskare? — T: det hade, oaktadt all försigtighet, varit genera len omöjligt att förekomma, det hon icke skull ana de motgångar, sommötte honom i bans be mödanden för den olycklige fången. Manuels onkel hade en allt för lång erfarenhe al lifvet, en allt för djup kännedom af menni skornas moraliska svaghet, för att mycket räknp på de personer, som voro i tillfälle att tjena ho nom. Han hade hunnit till den ålder, då ung dowms-illusionerna vanligtvis lemna rum för e T bitter känsla af verkligheten. Sedan länge tillbak Iskådade han verlden icke genom den bedräglig Iprisma, som förskönar henne, utan sådan hon 3 .1i verkligheten, det vill säga, på några få sällsynt lusdantag när, en oädel blandning af skrymte; loch egennytta. , Han hade visserligen nyligen upptäckt ett : dessa undantag: en bandit, som efter tolf års me lanskof visat en exemplarisk ärlighet att återgäld en helig skuld. Men nu, då ban var tvungen a vända sig till hoffolket och jordens mäktige, e! öll ban hvarje stund en ny bekräftelse, ett ny