Aftonbladet – 30 mars 1844, sida 1

STOCKHOLM den 30 Mars. Med den i dag på morgonen ankomna södra spällposten erhöllos tidningar från Paris af den 48 samt från Hamburg af den 23 dennes. FRANERIKE. Brännmärkande, biir nu på modet. Erkebiskopen af Tours och sju biskopar hbafva till regeringen ingifvit en gemensam skrift, i hvilken de energiskt brännmärka, umniversitetsmonopolet. Franska presterskapet sätter siv sålunda i en besynnerlig ställning. Det erkänner hvarken lagens välde eller regeringens makt, och gör allt för att framkalla en ny våldsam storm emot sig. — Man talar om en af England och Frankrike gemensamt beslutad intervention i stridigheterna emellan Sardinien och Tunis. Från Spanien intet annat nytt, än att Moderados, som beskyllde Espartero så svårt för general Leons aflifvande, nu sjelfve låta sina Jlandsmäns blod flyta i strömmar. Det omtalas nu, att i Valencia en sammansvärjning varit å färde, för att tilllångataga enkedrottningen vid genomresan. Närmare detaljer derom saknas. STORBRITANNIEN. Underhuset har redan antagit skattkammarkanslerns förslag om räntenedsättningen på 3 1, procentsfonderne. Lord Ashley, den nitiske och oförtrutne vännen af fabriksarbetarne, har återigen i underhuset yfkat på nedsättning i den tid, som barn hittills blifvit hållna att arbeta i fsbrikerna. De måste nu arbeta 42 timmar om dagen; lorden yrkar nedsättning till 40 timmar. Ett temligen osannolikt rykte omtalas i Morning Post, att kejsar Nicolaus nästa sommar skulle komma till England, der råka Ludvig Filip, och försona sig med honom. De begge mona:kerne skulle omfamna hvarandra och Victoria dertill läsa signelsen. Alven om andra förhållanden gjorde en dylik resa sannolik, hvilket icke är fallet, så skulle dock troligen den mängd Polackar, kejsaren skulle finna i London, och hvilkas hbjertans tankar måhända ej vore de vänligaste emot bhonom, afhålla derifrån. TYSKLAND. Fransyska blad vilja veta, att hertigen af Ångouleme aflidit i Görtz. De tyska tidningarne innehålla ännu ingenting härom. De stränga åtgärderna i Posen emot Polackarne, om hvilka förut varit nämndt i biadet, hafva blifvit så tillvida mildrade, att deras afresa blifvit på obestämd tid uppskjuten.