Aftonbladet – 29 mars 1844, sida 3

olycklige amiralen, som äfven sjelf hade önskat va: närvarande vid förhöret, och derföre ankommit frå Dr. Sutherlands inrättning för sinnessvaga i Chelse Vittnesmålen gingo ut på att visa, att amiral Bake år 4841 först baft ett anfall af sinnesförvirring; me att ban, sedan han kommit under Dr. Sutberlanc vård i två månader, blifvit återställd och rest tillbak till Stockholm , der hans familj vistades. I början 1843 fick han ett återfall, och Dr. Sutherland sänd en man, vid namn Russell, öfver till Sverge, såsor hans vaktare. De irringar, af hvilka Sir Thomas Ba ker förnämligast var intagen, utgjordes af en före ställning, att Russell oupphörligt, genom förtrollnin eller elektricitet, kastade brännbara ämnen, svafvi och blyhvitt, genom nyckelhålet, skorstenen eller p andra vägar, mot hans ben, dem han ref, så att val sår deraf uppkommo. Amiralen hade vidare någr tenndoser, genom hvilkas sättande i en viss ordnin han trodde sig kunna gifva de midt emot hans bc ning belägna husen ett vackrare utseende och hindr dem från att rasa ned. Slutligen tror han sig var i stånd att, medelst den Mcsmeriska cirkeln och A kimediska skrufven (tvenne helt och hållet fredlig medel) närma Sverge till Enyland. Han bröt sör der sin snusdosa, kastade bitarne i en hög och sadc att de skulle af sig sjelfva blifva hela; stundom sle han äfven sönder sina kläder och sade, att Russe gjort det. Det bevisades, att Russell användt tvångs medel mot bonom och bundit hans ben, så väl inna sår uppkommit å dem som sedermera. Sir Tho mas återfördes sistl. September månad till Englan och besöktes vid sin ankomst till Hull af Dr. Kin från London, hvilken fann honom i saknad af läke medel och föreskref Morisons piller, cigarrer och s mycket vin, han ville dricka. Hr Jarvis anställde et strängt förhör med Dr. King, som medgaf, att ha: icke kände hvaraf Morlsons piller bestodo, men sade att han ansåg sig hafva rätt att föreskrifva dem, eme dan han Mifvit underrättad, att de gjort amirale: godt. Dr. Southey och andra vittnen hördes öfve deras tanka om amiralens sinnestillstånd, och ehuri de icke ansågo det redigt, ville de icke förklara, at han vore oförmögen att göra ett testamente. Sir Tho mas Baker sjelf önskade få tala till rätten. Han sa de, att han i 50 år varit i en aktif tjenst, utan at någonsin erhålla en tillrättavisning eller förebråelse Han bade varit ett offer för de gemenaste och mes hämndgiriga osanningar, men han var icke mera van sinnig, än någon af dem. Han hade blifvit behand lad på det mest skurkaktiga sätt, med väld ryckt frå sitt bem och snart sagdt inspärrad i ensligt fängelse och denna behandling, sedan han så länge tjenat sit land, kunde göra hvilken man som helst galen. Hai hade blifvit behandlad nera som en galen hund, ät som en menniska. Han medgaf väl, att han had några besynnerliga meningar, men de gjorde inger skada, ty han ville icke tvinga dem på andra men niskor. — Då Sir Thomas tillfrågades angående sin; förmögenhetsomständigheter, svarade han, att han ha de ett hus och 7 tunnland jord vid Walmer i gref skapet Kent, hvilka han utarrenderade för 300 on äret. Hans sold var 4 42 sh. om dagen, och han pension 300 om året. Sedan Hr Jarvis hållit et välbetänkt tal till Juryn, hvari han förklarade si emot kommissionens utslag, afträdde parterna. Efte ungefär 20 minuters öfverläggning fann juryn: at Sir Thomas Baker var af oredig (unsound) sinnesbe. skaffenhet, och hade varit det sedan den 13 September 48435,. Juryn uttryckte likväl sin tanka, att .vångsmedel icke voro af nöden och anbefallde, att nan skulle lemna honom all den frihet och beqvämighet, som var förenligt med det tillbörliga skyddet if hans person. , Undersökningen räckte i 40 timmar, ch Sir Willoughby Lake, kapten Waldegrave, kapen Baker och flere andra sjöofficerare voro dervid lärvarande. RR r———————