Aftonbladet – 28 mars 1844, sida 2

materier, som skola utgöra lagen, borde aldrig ett sådant oväsende af kommissioner inträffa. Af allt hvad under sista halfåret passerat, bör man göra sig den föreställning, att departemangerna sjelfva anse sig rent af odugliga att bearbeta ens den minst omfattande materie; ty vi hafva sett det ena arbetet efter det andra vandra den breda kommittvägen. Men åter i anordningen af dessa kommitteer stöter man äfven på samma saknad af öfversigt och riktig uppfattning af föremålen, bvartill man i så många andra saker blifvit van. Som exempel derpå anför förf., att kommitteen rörande qväkarnes medborgerliga ställning blifvit nedsatt, under det flere andra, vigtigare och mer omfattande religionsfrågor äro under bearbetning och oafgjorda. Likaledes anmärkes, att många kommittearbeten lära blifva färdiga så sent, att hvarken storthingsmännen eller allmänheten kunna hinna derom taga notis och bilda sig en öfvertygelse. Till bot emot kommitteoväsendet föreslår förf., att Storthinget sjelf måtte bland sina medlemmar utvälja lagkommitteer, som säkert skulle utarbeta vida folksenligare lagar än de af Regeringen tillsatta personer ). Författaren anför nu åtskilliga klagopunkter, såsom bevis på administrationens ringa omtanka. De flesta af dem röra hvad vi kalla hushållsmål och innefatta förhållanden, som för de flesta svenska läsare äro mindre bekanta. Såsom de märkligaste framstå klagan deröfver, att sportelväsendet, hvars olämplighet redan 4839 väckte styrelsens uppmärksamhet, sedermera fått utan förändring fortfara, samt deröfver att ingenting blifvit åtgjordt till förbättring af uppbördsväsendet, inom hvilket flera exempel på försnillning och balanser förekommit. För att icke gifva svenska läsare en oriktig föreställning om arten af ifrågavarande klagopunkter, böra vi likväl anmärka, att de, såsom man äfven af det föregående i denna artikel kan inhemta, betydligt skilja sig från de försummelser, som blifvit lagda systemet här i landet i last. De angå nemligen icke sådana brister af alla slag, som till en del redan i sekler varit insedda och öfverklagade, som af representationen och pressen blifvit utan återvändo för Regeringens ögon framhållna och till dess behjertande hemställda, utan blott sådant, som först på sednaste tiden fästat uppmärksamheten, och öfver hvilket representationen föga eller intet och pressen åtminstone ej länge yttrat sig. Icke heller röja de, såsom här i Sverge, en afgjord föresats hos Regeringen att sätta sig emot reformerna, eller detta blott i Sverges historia kända förakt för nationens ombud, som utan försyn lägger representationens framställningar under bordet. Också slutar förf. med en appell till Storthinget att sjelf taga initiativet, att begagna sig af skattebevillningsrätten såsom en häfstång för folkets vilja och önskningar, och att besluta statsrådets deltagande i Storthingets förhandlingar, såsom ett medel att påskynda ärenderna och närmare kontrollera ministerens duglighet och systemets öfverensstämmelse med representationens åsigter. ) I not uppräknar förf. de norska kommitteer, för hvilka arfvoden blifvit i statsräkenskaperna för de tre åren 1840—1842 uppförda, och vi intaga denna förteckning, emedan den så mycket erinrar om vårt svenska kommittoväsen, som är äldre och sannolikt gifvit upphof åt det norska. Förteckningen, fråa hvilken specialsummor och skillingtel blifvit uteslutna, ser ut, som följer: Unionskommitteen, 9284 Spd.; kommittå till utarbetande af en skeppsmätningsinstruktion, 466 Spd.; kommitte för tulllagen, 8809 Spd.; för gränstraktaten med Ryssland, 2546; för skjutsförfattnipgen 4096; Sarpsborgs (en köpings) gränser, 1840; angående en stad på Leirdatrören 1088; angående straffanstalterna 2681; angående ny väg till Kongeboligen (Kong!. slottet i Christiania) 350; angående bergverkslager och Kongsberg 15135; för bandelslagen 799; angå ende trakten bortom Bragernes 91414; för fiskerilagen 840; angående Kaapervig 454; angående Aamoset 94; angående spetälskan 509; angående ny departemangslokal 341; angående mästeroch gesällstycken 450; religionslagen 269; Lofodfiskerie 486; angående Tinnefossen m. m. 4194; stadgar i skattelagen, angående den nya matrikeln år 1842 100; angående mudderpengar 470; väglagen 917: byggnadsväsendet i Throndbjem 251; angående kyrkor och kyrkogårdar 230; Oresundskommittåer 1783; professor Holst för pbarmacopeens 1:a de (kommissionen nedsattes år 1820) 200. — Summz 38,933 Spd. Häri äro dock icke de betydliga utgifterna för lagkommitteen inräknade. STOCKHOLM den 28 Mars. ee PR 5 an I. AL