Aftonbladet – 28 mars 1844, sida 1

UTRIKES. FÖRENTA STATERNA. Ställningen i Förenta Staterna beskrifves vic början af innevarande år såsom högst egen, me icke utan goda utsigter för den närmaste framti den. Under kongressens nuvarande sammansätt ning och partiernas närvarande ställning tycke man, att Statsförbundet egentligen icke har någo: regering; men man anmärker, att landet befiane sig ganska väl ändå. Det lugn, som herrskar un der den af Gud åt förbundet beskärde presidenten stärker statsorganismen, tillåter köpmännen att be tala sina gamla skulder utan ny skuldsättning, hin drar tillskapandet af flera pappersbanker och skack reriet med nya aktier, utan inre värde, i jern vägs och kanalbolag. John Tylers förvaltning ä ett förverkligande af Laissez faire-teorien. Fa brikanterne, som finna att staten eller regeringen e vidare griper dem under armarne med några spegiella lagbud till deras förmån, taga nu sin tillflyk till arbetsflit och industriell omtanka, i stället fö att intrigera i lagstiftningsväg. Handeln exporte rar mer än den importerar; man afbetalar åtmin stone köpmansskulder, och väntar den komman de tiden med lugn. Kongressen tycks ej vilj förbasta sig med frågorna om Oregontrakten elle införlifvandet af Texas; man öfverlemnar dem tål modigt till utredning åt nästkommande president I afvaktan derpå har likväl ett talrikt sällskaj våghalsar beslutat utvandra till Oregon nästa vår En resa på andra sidan Klippbergen hör redat till hvardagshändelser, och skildringar öfver vack ra nejder, på vestliga sluttningen af Nordamerika fasta land, träffar man alia dagar i tidningarne hvad som lärer saknas i dessa trakter, är egentli gen den rikedom af villebråd och buffelbjordar, som utmärker den östliga sluttningen. — Med Mexikt råder ännu ett ganska vänligt förhållande: — Pen sylvaniastaten hade icke vidtagit någon åtgärd at betala de i Februari förfallna intressena på Sh skuld; imedlertid eger det så kallade repudiations systemet icke mer någon anhängare: man inse numera, att en stat måste betala sina skulder de skuldsatta staternas lagstiftare ha blott ännu e kommit sig före med några beslut, till fullgöran de af förbindelsen. Pet är orimligt att tro dess stater i behof af bankrutter för en skuld af två hundra millioner dollars, när man besinnar hvil ka tillgångar och bjelpkällor, som Nordamerikan ska staterna i allmänhet verkligen besitta; me man skyr åläggandet af direkta utskylder, oc! tänker alltjemnt på utvägar att fylla behofvet ge nom indirekta, mot hvilka mängden knotar min