Aftonbladet – 27 mars 1844, sida 1

UTRIKES. ORIENTEN. Fransyske och Engelske ministrarnes i Konstantinopel noter till divan, i hvilka de å sina respektive regeringars vägnar yrka, alt Porten icke hädanefter måtte låta straffa till lifvet de renegater, som affalla från Islamismen och återgå till kristendomen, har väckt stor uppståndelse bland Turkarne. Den 24 Febr. hölls på Sultans befailning en stor församling af Uiemas, de mest kunnige rättsilärde och uttolkare af Muselmännens religions-skrifter, hviken räckte långt in på natten. Föremålet för öfverläggningen var, att noga undersöka buruvida den lag, som i förutnämnde fall fordrar. lifvets förlust, verkligen är grundad på korean. De försemlades yttrande blef, att detta stadgande hörer till fundamental-lagarne för Muselmanska religionen. Den 27 Febr. sammanträdde divan för att samråda om hvad svar man skulle lemna de Engelske och Fransyske diplomaterne. Denna sammankomst bivistades af alla stordignitärer, ministrar och de förnämste Ulemas. Pluralitetens mening blef, att det vore omöjligt uppbäfva den ifrågavarande lagen. Man kunde dock icke förena sig om något bestämdt beslut, utan skildes åt utan att hafva kommit till ett sådant. Imedlertid har Porten, genom grefve Stärmer, låtit anmoda Österrikiska kabinettet om sin bemedling och om goda råd; och således lärer icke något definitift beslut komma att fattas, förrän svar erhållits från Wien. Bland det lägre folket bar denna sak väckt stark jäsning, och :oldaterna antisera om ett religionskrig mot England och Frankrike. Medan sakerna stå i detta skick -hafva de Engelske och . Fransyske sändebuden vägrat antaga en bjudning af Reis Effendi till en fåte, som ban gaf. Man anmärkte att äfven Ryske och Preussiske ministrarne saknades vid detta tillfälle. De hade låtit ursäkta sig emedan de buro enskild sorg. Sardiniske mihistern kom ej, i anledning af misshälligheterne med Tunis. Reis Effendis afsigt med bjudningen, att söka tillvägabringa ett närmande till de protesterande diplomaterne, gick således ej i fullbordan. För att söka imponera på diplomaterne och sätta mod i bopen, hade Sultan af sina ministrar blifvit öfvertalad att vid en truppmönstring yttra till soldaterne följande ord: att de efter Guds vilja och profetens heliga föreskrifter skulle rusta sig till ett krig emot de otrognen. Ehuru detta naturligtvis ej kan vara annat än en tom bravad, så hade dock denna stortalighet väckt ond blod hos diplomaterne och ännu mera intrasslat sakerne. Huru Ryssland allt mer och mer söker att nästla in sig i Donau-furstendömena, visar bland annat det factum, att 4 officerare och 32 kadetter från Wallakiet komma att med första afgå till Ryssland, der de på Kejsar Nicolai bekostnad skola vistas i tvenne år, för att studera Ryska militärtaktiken, i ändamål att sedermera kunna införa den i Wailakiska armeen. MEXIKO. Man känner nu vilkoren för den förlikning, som blifvit träffad emellan Mexiko och Yucatan, och enligt hvilken VYucatan åter kommer att inträda i Mexikanska republikens statsförbund. Dessa vilkor äro hufvudsakligen följande: Yucatan erkänner Mexikanska grundlagen af d. 42 Juni 4843, men förbehåller sig förvaltningen af sina inre angelägenheter. Det kommer ej att lemna Inågot manskap till landtarmeer, utan skall i stället bidraga till sjömaktens underhållande. De trupper, som Yucatan för närvarande underhåller, får det bibehålla, men ej öka deras antol utan serskild tillåtelse af mexikanske presidenten. I händelse af krig deltager Yucatan i försvaret ai Mexikanska statens gebit, men Inga mexikanska trupper få utan autoriteternes i Yucatan tillstånd Tbeträda denna stats område. Alla utnämningar, Isom skett till embeten under det Yucatan befann sig i ihsurrektions-tillstånd, bekräftas. I andligc och andra angelägenheter, hvilka röra hela statsÅförbundet, underkastar sig Yucatan centralregeringens myndighet; äfvenledes inrättar det sina tullar efter de grunder, s gälla för det öfrig: Mexiko. De återstågde artiklarne i fördrage Thafva afseende på antagandet af en gemensan flagga, val af deputerade till kongressen, fullständig amnesti för hvad som skett under insurrek: Itionen, o. s. v. — IFRANSKA DEPUTERADE-KAMMARENS ÖF.