Aftonbladet – 26 mars 1844, sida 2

trängde siz fram till Alvares, bvilken såsom vi vete, bodde i grannskapet. Mera ädelmodigt, än försigtigt ilar ban till bjelp från motsatta sidan af korridoren, och — — — —— — — — kastar sig öfver Force!nos, fattar tag i honom och slungade horom till andra ändan af förstugan. Theodolinda å sin sida hade skyndat till, då hon hörde sin väns utrop: vid åsynen af detta biskeliga upträde hvartill hon icke kunde gissa orsaken, stadnade hon orörlig och liksom förstenad vid ett bord; utan hvars stöd bennes darrande knän icke skul!e kunnat uppburit henne. Men bullret bade äfven tillkallat den gamla tjensteqvinnan. Hon ville veta orsaken dertill och skyndade uppför trappan, der bon varseblef Mannel, hvars anletsdrag ännu icke helt och hållet utplånats ur hennes minne, och seende på samma: gång sin matmor blek och darrande, Mariqvita andlös, Forcelenos utsträckt på golfvet med mun och näsa i blod, trodde:hon att någon förfärlig mordscen var å färde. Hon blef nu allde!es ifrån sig och hennes försaräckelse aflockade henne ett tjut, som framträngde ända till matsalen, der hennes förvirrade ansigte för öfrigt icke dröjde att visa sig och ge ytterligare kraft åt förskräckelsen. Läkaren hade genast misstänkt någon olycklig tilldragelse. Redan före pigans inträde hade han lemnat bordet; hastigt sprang han uppför trappan och erbö!l i ögonblicket den bedröfliga vissheten att hans aningar icke bedragit honom. Den förtrogna kammarjungfrun kom likaledes tillstädes, men åtföljdes.i bamn och häl af don Fernando. och de mindre druckna af hans kamrater. De andra gästerna kommo efter demy och inom. ett par ögonblick befann sig. denna stormande hop midt: framför Manuel, hvilken af -pigans förklaringar, ehuru orediga dessa är voro, utmärktes såsom en af det konstitutionella partiet, och af ett par tre! officerare igenkändes såsom officern i det äfventyr) prestcn omalat.