Aftonbladet – 22 mars 1844, sida 1

(Slutet följer.) — 2207 STOCKHOLM den 22 Mars. Med den i dag ankomna utländska post erhöll: tidningar från London af d. 44, från Paris af d 40, och från Hamburg af d. 45 dennes. SPANIEN. Underrättelserna ifrån detta land, genom publi: citetens enda organer, de officiella bladen, angå bufvudsakligen enkedrottningens återkomst. Der 4 Mars intågade hon i Barcellona, och beskrif ningen derom liknar naturligtvis intåget vid er triumf. Hon skulle derifrån öfver Tarragona af resa till Valencia, der de moderata segrat vid valen. I Madrid hade medelst en salut af 24 kanonskott hennes återkomst på Spansk jord blifvit tillkännagifven. Narvaez skulle föra drottningen och infantinnan henne till mötes i Aranjuez, dit hon väntades d. 42, och sedan skulle hela Spanska hofvet i full ståt åtfölja de böga fruntimrens intåg i hulfvudstaden af det land, som nu är så lyckligt att allenast styras af det täcka könet. Alla berättelser angående insurgenterna äro til deras nackdel. Så säges, att regeringens truppe: fått till sig belägringsartilleri och förråder oci förstärkningar, och att nöd och oenighet råda ho deras motståndare. Enskilda bref åter omtala att insurgenternas artilleri från fästet S:t Barbars d. 26 Febr., förstört regeringstruppernas mörsarebatteri på böjden Ia Cruz, och att de genom ett utfall från Carthagena gjort dervarande belägringskorps ett stort afbräck. Ena ny sammansvärjnipg har blifvit upptäckt i Madrid och flera officerare ha blifvit arresterade. FRANERIKE. Hertigen af Nemours hade insjuknat i en halssjukdom, men man befarade icke att den skulle blifva af svår beskaffenhet. Deputerade kammaren hade åter ogillat Hr Charles Laffittes val i Louviers, och partihätskbeten synes i detta afseende handla utan all besinning. — Förgäfves åberopades emot ogillandet, att de skäl, som talat för valets första kasserande, icke kunde gälla för det andra, och att om majoriteten i kammaren på sådant sätt ville hindra valkoilegierna i sin rätt att välja hvem dessa hafva förtroende till, voro alla minoritetens garantier kränkta, och kammaren råkade i öppen strid med valmännen. Utan nya skäl beslutades likväl He Laffittes uteslutande. Marskalk Soult hade befallt att de elever, som subskriberat till hedersskänken åt amiral DupetitThouard, skulle bestraffas med utgångs-förbud på 44 dagar. Subskriptionen fortgick allt raskare. Ännu hade ej befallning afgått angående amiralens återkallande ; men man trodde att kontreamiralen Hancelin skulle komma att aflösa honom. Marin-ministern säges ämna förbjuda amiralen att emottaga heders-sabeln. Den 9 afgjorde deputerade kammaren, att petitionerna angående pariser-befästningen skulle läggas till handlingarne. Af hela denna sak blef således intet resultat. Seinefloden stod lika högt och hade skadat brygg . TÄNT ORBRITANNIEN och IRLAND. Parlamentets debatter bafva de sista dagarne varit utan synnerligt intresse. I Otfverhuset lät det föga gynnsamt för någon modifikation af spannmålslagarna. Hertigen af Wellingtom har uttalat sig för bibehållandet af de nuvarande. I Underhuset bade man mest afhandlat en hop förfrågningar till ministeren angående handelsförhållandena till Sydamerikanska republikerna, Brasilien, 0. 8 v. Sir Robert Peel hade yttrat, att han trodde kriget mellan Buenos Ayres och Montevideo snart siutat och till den förstnämnde statens fördel. OConnel! hade gjort ett förslag, att man mitt i Irland få gifva katholska kyrkor förläningar fö all tid, utan att dessa nödvändigt skola förvalta af serskilda fullmäktige (sk. Trustees), emeda en mängd rättegångsformaliteter derigenom uad vekos, som nu göra hela rätticheten illusorisk. Prins Albert ämnar vid påsktiden afresa til Koburg. I stället för afl. hertigen af Sussex har grefve af Zetland blifvit stormästare för engelska frimu