Aftonbladet – 18 mars 1844, sida 2

Närmast kungliga logen ligger renaissancessalen, som ir bestämd för den kungliga familjen och hvars praktulla dekorering öfvergår allt hvad man sett i den väsen. Vända vi tillbaka i stora salen, se vi vid begge idor af densamma ännu ett par andra salar tillstöta, nen då dessa trenne salar icke genom väggar skiljas rån hvarandra, så visa de sig såsom en enda stor sal, ler det kan serveras för 2000 personer. Utanför stormar det, regnet nedstörtar i strömmar, kölden är bister; men i dessa feesalar herrskar en evig vår; stora orangeträd betäckta med frukter, tusentals hyasinter, tulpaner och andra blomster och krypvexter äro grupperade kring väggar och kolonner. Men man är icke här inskränkt till blott vällukter, musik och dylika estetiska njutningar; då man orienterar sig något närmare, träffar man snart buffetoch matsalarna 414 serdeles vackert tapetserade större och mindre rum, der privata sällskaper finna tillräcklig plats och kunna isolera sig undan hvimlet. Det faller af sig sjelft att man icke får röka tobak i dessa salar; men då denna passion är mycket utbredd, har man också sörjt för tillfälle härtill, man har hänvisat tobaksrökarne till nedra våningen, den s. k. .unneln, som kan rymma 2060 personer. Uppassningen står så väl hvad antalet af betjeningen, som dess ekipering angår, i förhållande till den storartade anläggningen. Vaktmästarne äro klädda i ika, broderade livröer, och hvar och en försedd med wummer, på det man icke skall göra misstag vid betällningar. Etablissementet benämnes af tidningen ör vinterträdgårdenp. — På ett par teatrar i Tyskland gifves nu en y komedi af Carl Gutzkow, kallad Zopf und schwert, som emottagits med mera bifall än nåot af hans föregående stycken, och skall vara både iy och originell till planen samt väl utförd i dealjerna.