Man kan verkligen tillämpa på honom Baronens ord i komedien Spelaren, som, när han talar om sin ynnest hos damerna, utropar: en kropp af jern behöfs, och knappast den förslår!, Det enda vi hafve att tillägga vid vår beundran för det nya och berömliga hjelteföretaget ir en hemställan, att den store Constitutionelle icke må ultöma sin styrka på förhand, eller för mycket uppskaka sin inbillning med att se an. ledningar till partiyra äfven der de ej finnas. Ett sådant misstag har likväl händt i gårdagens nummer af nämnde tidning. Aftonbladet omtalade nemligen för ett par dagar sedan guldsmeden Jonas Lindberghs död, med den anmärkninsen, att denna vinter tyckes vara fatal för stora financiecrer. Den s. k. Constilutionelle, som förmodligen spekulerade på sin partiyra så starkt, att han redan var litet yr i hufvudet, fick nemligen ej förr läsa detta, än han deri såg någon skändlig allusionp, och ett smutsigt utbrott af partibätskheten, samt förklarar derföre sin afsky och indignation deröfver. Nu torde imedlertid läsaren erinra sig, att det icke var längesedan, som Aftonbladet omtalade den ryktbare magister Thorbjörnsons död, hvilken i lifstiden utgaf sig sjelf för en stor financier; och då finansspegelns författare, guldsmeden Lindbergh, utgjorde en värdig pendant till honom i financielt afseende, så var det lilla skämtsamma uttrycket i vår tanka icke opassande. Vi känne visserligen icke, hvilka förbindelser kunna egt rum mellan hr magister Johanson och aflidne magister Thorbjörnson; men om de också varit ganska nära och förtroliga, så synes det oss likväl nog strängt, att benämna Aftonbladets skämt såsom en partihätskhet, helst vi icke en gång känne till hvilket parti den aflidne finansmagistern hörde. Skulle meningen åter vara, att allusionen gällt någon annan, så måste vi anmoda den Constitutionelle, att sjelf benäget uppgifva hvilken detta skulle vara, emedan vi för vår del verkligen icke känne någon stor financier, som aflidit under nu varande vinter, mer än de båda ofvannämnde, och att ingen syfining kunde vara gjord åt herr magister Johanson sjelf, som ännu lefver, ehuru han visserligen är ännu större, än de båda ofvannämnde, kan väl hvar och en inse. —fNNR nn