Aftonbladet – 15 mars 1844, sida 2

nr Mn tervände; han blef trotsig och obändig, öfverlemnade sig åt dryckenskap, och nu återkom och ökades äfven vansinnet. I stället att söka sakkunniga läkare, vände sig de af fördom och vidskepelse intagna föräldrarne till qvacksalfvare af alla slag, bvilka, i stället att hjelpa, naturligtvis endast försämrade det onda. Vid hans tilltagande sinnesförvirring såg sig ställets juridiska autoritet, som äfven utöfvade polismakten, föranlåten att lägga sig emellan och förfogade, med tillbjelp af den militära makten, 1842, om den sjukes fängslande i föräldrarnes hus, utan att förut söka råd och bistånd hos någon läkare. Utan att bekymra sig om den olyckliges vidare öde, lät man honom nu ligga i sina Hårda bojor, ifall icke föräldrarne understundom aftogo dessa, men efter deras död fanns icke mer någon älskande hand, som ville eller vågade aftaga kedjorna. Föräldragården kom derefter genom köp iandras händer och med denna äfven den sjuke. Den såldes likval först till anförvandter och sedan till främmande personer, och för ew pris af 60 Thaler om året, som afräknades på köpesumman för den olyckliges underhåll, intill hans dödsdagar, såldes ban 2:ne gåoger. — INSTINKTEN HOS EN KATT. I Svansea hadeen favoritkatta uti ett hus förverkat sia ynnest genom det oförskämdaste snatteri. Man beslöt derfure att göra sig af med henne, men hade icke hjerta utt låta döda den fordna favoriten, utan gjorde i det stälet hvad man gör med förderfvade barn, man skickade henne till sjös med ett fartyg, som seglada till Cuba. Efter sex månader återvände fartyget till hamnen och ännu samma afton infann sig kattan, som med detsamma återkommit och summit i land, med ett omkligt jamande utanför det hus, der hon förut bott. Hon blef insläppt och betygade på allt sätt sin glädje att åter vara upptagen i familjen. Rörd öfver hennes tillgifvenhet upptog henne matmodren åter till nåder, och märkvärdigt vog förmäler äfven berättelsen, att hon under deportationen helt och hållet bortlagt sina fordna vanarter.