Aftonbladet – 15 mars 1844, sida 2

ning häraf, lemnat de engagamenter han i Paris innehaft och för berörde ändamål hitrest, samt oaktadt Berggren, efter afläggande af godkändt mästareprof, vuonit burskap såsom juvelerare och guldarbetare härstädes och såmedelst ådagalagt sin skicklighet och behörighet att samma yrke drifva, likväl vägrat att bolaget upprätta på de emellan parterne öfverenskomne vilkor, samt Dahlström derjemte vägrat att hålla Berggren skadeslös för hans omförmälde lidande, Dahlström alltså måtte af domstolen åläggas att godtgöra Berggren: 4:0o hans förlust i följd af den brutna öfverenskommelsen med 666 rdr 32 sk. bko; 2:o för hans resa från Paris hit till staden och åter med 400 rdr nämnde mynt; 3:o arfvode för Berggrens besvär med upphandling af juvelerarevaror för omkring tiotusen francs, å 3 procent, med 4350 rdr; 4:0 för det Berggren ifrån d. 4 November 4842, till d. 8 Februari 1843 arbetat på Dahlströms verkstad, å 40 rdr i månaden, med 4130 rdr; 3:o för en guldkedja 45 rdr; och 6:0 såsom återstående liqvid för åtta stycken opaler 23 rdr, eller tillhopa 1414 rdr 32 sk., allt bko, derå Berggren dock medgaf afdrag för 440 rdr 46 sk. nämnde mynt, som han uppgaf sig hafva i smärre poster af Dahlström bekommit, så att Berggrens återstående fordran skulle utgöra 974 rdr 46 sr. bko; hvarjemte juveleraren Berggren, utom yrkad ränta och ersättning för rättegångskostnaden, tillika fordrade, att, i händelse juvelerarem Dahlström skulle bestrida något af Berggrens omförmälda anspråk, honom jemväl måtte tilläggas ersättning så väl för den skada, Berggren tillskyndats genom förlorad kredit uti Paris, i följd af Dahlströms förvållande, som ock för besväret med föryttrandet till kongl hofvet af ett betydligt parti guldarbeten. Beträffande parternes öfverenskommeise att med hvarandra ingå i bolag, innehöll juveleraren Dahlströms svaromål följande uppgifter: Under mitt vistande i Paris sistlidet år var jag vid flera tillfällen i sällskap med herr Berggren, som jag känt i flera år. Vid ett sådant tillfälte, då herr Berggren talat med mig om sin framtid, frågade jag herr Berggren, om han icke ville ingå i bolag med mig, för bedrifvande af min redan i gång varande juvelerareoch guldsmedsrörelse. Herr Berggren tackade mig för ett sådant tillbud och sedan vi talat något om saken, skiljdes vi åt; — jag återreste till Sverge efter att hafva i Paris uträttat mina angelägenheter. Någon tid derefter hemkom äfven herr Berggren till Sverge och arbetade jemväl någon tid på min verkstad. Under denna tid lärde jag bättre känna herr Berggren än förut och fann snart, att herr Berggren icke egde ett så allvarligt och stadgadt lynne som jag borde pretendera hos en person, som med mig ioginge i ett bolag, deri rörelsekapitalet uppgår till omkring 30 å 60,000 rdr bko. Men jag ville ändå icke bryta ett löfte eller betaga herr Berggren den förhoppning, som han gjort sig, att med mig komma i bolag. I anseende härtill och då på den andra sidan jag hade att tillse, det jag valde en sådan bolagsman, med hvilken jag kunde vara belåten och så ställde mitt förhållande till honom, att, i ett motsatt fall, jag kunde inom lämplig tid bryta bolaget, gjorde jag herr Berggren, sedan han hemkommit, den propositionen, hvarom bilagde pro memoria handlar. : Då man eftertänker, att jag redan förvärfvat det kapital, som uti min juvelerarerörelse cirkulerar; att hvarken herr Berggren, så vidt jag vet, eger någon förmögenhet att nedlägga uti en bolagsrörelse, eller sådant varit ett vilkor för ingåendet i bolag med mig; att herr Berggren icke heller eger någon mera skicklighet uti sitt yrke, än de fleste andre; att jag icke känner herr Berggren så noga och väl, att jag obetingadt anser mig kunna öfverlemna egendom och affärer i hars hand; skall hvar och en finna, att jag icke kunnat erbjuda honom andra vilkor, än som i berörde pro memoria finnas upptagna; att ingå bolaget till en början för längre tid än ett år skulle af mig varit dåraktigt, då jag icke nog kände herr Berggren, för att åt honom gifva ett sådant förtroende som var i fråga; och att låta honom af den gemensamma vinsten å bolagsrörelsen åtnjuta mera än hälften hade varit lika däraktigt, emedan det vilkor var föreslaget, att någon ränta icke borde erläggas för de penningar, som jag i rörelsen förut nedlagt; och således i händelse herr Berggren fått åtnjuta hälften i vinsten af bolsgsrörelsen, han rätteligen kommit att af denna vinst erhålla ?;, enär han skolat, utan att erlägga någon ränta, fått begagna hela mitt rörelsekapital. Herr Berggren har dock icke velat antaga det af mig gjorda anbud, och jag kan i anseende till inträffade omständigheter icke nu mera erbjuda herr Berggren samma vilkor.,. Den af juveleraren Dahlström omnämnde pro memoria var af följande innehåll: Pro memoria. 1:0 Uppgörelse af debet och credit emellan bolagsmännen, samt glömska af allt föregånget obehag. 2:o Bolags bildande ifrån d. 4 April 4843 till samma tid 1844, med ömsesidig rättigbet till uppsägning; i annat fall prolongerat. 3:0 Bolagets upprättande tillkännagifves på lagligt och brukligt sätt. Firman S. G. Dahlström. 4:0 Då en af bolagsmännen är frånvarande från boden eller verkstaden, skall den andra vara tillIstädes. 3:o Kontroll öfver handel och tillverkningar m. m. föras af gemensamt bekostad person. Alla räkenskaper, tillhörande bolaget, alltid tillgänglige för hvar och en af bolagsmännen. 6:0 Då ömsesidig sträfvan att befrämja gemensam fördel måste utgöra en hederssak, bör ock ett staditsbrsntn——— rn