Aftonbladet – 11 mars 1844, sida 2

EN NORSK TIDNING TAGER BLADET FRÅ MUNNEN. Norska tidningen Den Constitutionelle har ny ligen helt oförtänkt stigit upp och hållit en strär straffoch botpredikan för Norges regerinz oc folk, och deruti framställt en återblick, på d förflutna 30 åren, som både genom innehållet oc tiden, då den framkommit, måste ådraga sig up; märksamhet. Anvledningen dertill har D. C. tagit sig dera att Morgenbladet, Norges mest utbredda och at sedda oppositionsblad, hade i sina betraktelser ö ver det förflutna året funnit skäl till klagan ö ver landets ekonomiska ställning, men sökt ors: ken dertill i förhanden varande missgynnanc konjunkturer. Mot denna förklaringsgrund rese sig D. C., och påstår, att orsaken ligger icke konjunkturerna, utan i det sätt, hvarpå Jande angelägenheter, så väl inom administrationen, sor privatlifvet, blifvit handhafde. För den, som icke känner norska tidningarne sätt att framställa sina gravamina, vill det lä synas, som, om D. C. Jika mycket agat norsk folket, som dess regering; men det är blott sker bart. Folket har nemligen här blott tjenat ti strykpojke för husbonden, ty utan det att D. ; säge att folket och regeringen barmonierat, i sin lyten, äro ock anmärkningarne nästan utan ur dantsg riktade mot sjelfva administrationen, mc de delar af statsbestyret, der konungamakten, er ligt så väl grundlagarne, som sakens natur, ät makten och bordt tjena till ledare. Med ett or det är omisskänneligt, att D: velat utpeka d hos oss s. k. Systemet,, då han påstår, att Norg under de förflutna 30 långa åren, gått tillbaka administratilt hänseende, och att detta skett g nom de bekanta lytena, colibradoseri, sjelfzodhe tröghet, avoghet mot reformer samt fjesk och fö! vändhet, när man ändtligen gilvit sig åstad a handla. Utan tvifvel ligger det mycken öfverdrift dessa klagomål. Det är mnemligen en alltför ö verdrifven pretension, då D. C. fordrar, att no: ska foiket skulle, på de trettio år, som förflut sedan det återtog friheten, hafva förmått upprätt 400 års vanvård och lägerval!l. Men det vore alla fall icke rådligt att neka ett norskt blads Norge, icke oss veterligen motsagda påstående, a framskridandet blifvit i betydlig mån hämmad genom administrationens förvållande, och att s ledes Norrmännen ieke hunnit så långt i utvecl ling. som deras statsskick eljest medgifvit. Vi sko härom yttra ett par ord, sedan vi först meddel: sjelfva artikeln. Morgonbladets Nyårsbetraktelser äro i år ovanli; mörka. Der klagas öfver det förflutna årets dålig konjunkturer, hvilka skola hafva åstadkommit en olycl lig vändning i nästan alla näringsgrenar, och attla det gått tillbaka i förmögenhet och välstånd. Vi är villiga att instämma i Morgonbladets klagan öfver n: riogarnes klena författning, och Vi känna djup sor deröfver, att landet i fredliga dagar, under ordnad nre och yttre förhållanden, under åtnjutande af frj former i statslifvet, kommunalväsendet och näringsvi sendet, skrider tillbaka, under det i hela don civil serade verlden blott talas om betydliga steg framå oaktadt do flesta stater lida under tryckande närings band och många ofria tillstånd såväl offentliga sor privatförhållanden; men vi kunna icke, lika med Moi gonbladet, lugnt trösta oss dermed, att den väsentlig grunden bärlill ligger i konjunkturerna. Dessa tjen som oftast blott till undskyllan (skalkesjul) för andr och värre brister, hvilka man vill söka att skyla fö sig sjel!, derföre att man är för feg att för sig tillst dat Andas mne oo 44 oo oo ätt a Amra