Aftonbladet – 1 mars 1844, sida 2

med fog säga, att då ni 1841 arbetar på att omgöra förbundet eller införa det uppriktiga goda förståndet, så hade ni frivilligt misskänt, försummat, glömt landets känslor och tänkesätt. Nå väll! i hvilka afsigter hafven j väl handlat och hvilka resultat hafven j erhållit? Jo, j hafven.bildat ett hinder för de begge folkens närmande. Detta åtagande att underhandla, att alltid underhandla för att komma till ett snart mål, just detta är ett hinder för begge länderna. -Denna diskussion är ju ett bevis derpå. I nya termer hör man den nya alliansen på vytt kungöras; men j hafven tvärstannat inför de begge kamrarnes tänkesätt, som i detta åtagande sett en glömska af sig sjelf, hvilken skulle vara alldeles oförlåtlig. (Ganska bra.) Jag har då haft skäl att säga, att eder politik komprometterat vår moraliska kraft i framtiden; att edert oförsigtiga begär till att betäcka med ett skenfagert yttre landets sanna ställning, förer eder från det mål j sjelfve viljen hinna; och jag kan således uppmana kammaren, att i sitt språk iakttaga all möjlig återhållsamhet. Det är ej ett anfall mot alliansen med England, som jag tillåtlt mig, utan ett råd till kammaren, att vara försigtig. 5 (Forts. följer.)