Aftonbladet – 27 februari 1844, sida 1

som råder emellan England och Frankrike i afseende på de Spanska angelägenheterra, då deremot under de föregående åren, då utsigt ännu var förbanden, att Espartero skulle kunna fortfara med regentskapet ända till den genom. lag bestämda terminens slut, och drottningen verkligen myndig, i lugn och under konstitutionella garantier, kunna bestiga thronen, de Fransyska tbrontalen icke innehöllo ett enda ord om denna. entente cordiale. Talaren önskade derföre Högeligen, att få veta på hvad grundval detta goda förstånd hvilade, och hurudan den framtidapolitiken i afseende på Spanien skulle blifva, och det så mycket mera, som de Spanska institutioriernas räddning möjligtvis kunde komma att bero af Frankrikes och Englands sammanstämmelse i handlingssätt, isynuerhbet med afseende på drottningens blifvande giftermål. Och då uppstod frågan, huruvida England erkände någon rättigtet hos Fransyska regeringen, att inskränka drottningens val af gemål till en prins af Bourbönskä ätten, en punkt som, enligt hvad allmänt kändt är, föranledde Hr Pageots alfsändande till Engelska, Preussiska och Österrikiska bofven, och som Frankrike skall hafva förklarat sig vilja förfäkta till och med med vapen i Hand. Eftef Hvad man hörer, skall lord Aberdeen äfven redan ta va så tillvida ingått på Frankrikes beråran, att han bifallit valet af grefven af Trapani) konungens i Neapel broder, en 46-årig cos:se; uppfostrad i Jesuiterkollegium 1 Rom... Men Spauien sjelf skall visserligen bestämdt förklara sigemet ett dylikt val, redan af det skälet att det äpiallmänt bekant, att Neapel städse uimtigeratinemot Spanien till förmån för Don Carlos, oeli attirdet. är det enda hof i Europa, som öppet prötesterat emot återinförendet af den gamla arfföljden; tillv Spanska thronen. ecies liv Utrikes, ministern lord: Aberdeen upptog. till besvarande lord Clarendons framställning, Han bestridde att Esparteros fall kunde tillskii:vas Fransyskt inflytande, och trodde att man med lika mycket: skäl skulle kunna påstå, att dö Kv dra sidan utbredda åsigten att hans val till Tegent varit ett resultat af Engelska intriger, vo 2 örundad. Att den sista revolutionen i Spanien varit en vansipnighet och utan något ändamål, Ville Torden icke bestrida, men hån! trodde, sig icke Böra sätta i fråga, att den ju haft sitt ursprung ihom landet, och sökte. bevisa detta. medelst hänvishing på de mångfaldiga lika litet förklarliga Omhvälf ningar, för hvilka Spsnien under det sista årtiondet varit ett offer. Åtminstone hade några tusen francs Fransyska penningar omöjligen kunnat frambringa en så allmän, verkan, eller förånlåta den utan tvilvel tappre regenten, att så hastigl Yppgifva allt hopp, Om man vill tro atttlesinde ioflytande inverkat på saken, så KUK mit på det högsta uppställa den förmodan, att Truktan för det Engelska inflytandets öfversjet i Sphien vållat Esparteros fall; ty som bekant är I5r man ansett honom stå under engelskt inflYiadöPoch många anse till och med revolutionen Lä Gfänja, hvilken Espartero förnämligast bade alt tadkY or sin makt, såsom ett verk af det dåvårihile elcelska sändebudet i Madrid, (lord Ciarbnffön)Det goda förhållandet emellan Frankrike ochEitand som det Fransyska throntalet omföktbäla örer för öfrigt icke allenast de Spanska alive ätenHäterne, utan är allmänt, och grunden för letsam ma, såvidt fråga är om Spinien, är lätt ätt finndfenna grund är Spaniens oafhängighet, beförå:Rhdet af.det konstitutionella systemet i delta land inintetgörandet af all anarki och öppnäridet at Sjaniens.naturliga bjelpkällor. Hvad droftnifsehs-förmälning angår, så är det belt och HANE en Spansk fråga, med afseende på hvilken En;land ej träffat något slags öfverenskommöblse, söm kunde göra intrång i Spanska nåtjonens ock Ukouningens eget fria beslät, huru mycket ötkså Eogland, liksom de andre: nationerne i Furopa, möjligtvis kan; varå interesseradt al. dåutl beslut, Talaren . ville .också derföre ej ytträ hågot : omdöme deröfver, huruvida det kunde vara hyttigt för Spanien att välja en Bourbon, och Tynnerhet grefven af Trapani, ehuraygl Han Atrdude, att om spanska nationen i mördol dag sule välja, dess val fölle på en prins ska huset. För öfrigt måste tålaren anHärka, att Lord Clarendon oriktigt uppgifvit ändamålet intå Hr Pageots beskickning förlidet:år. — Lörd Clärendon örklarade sig nöjd med Lord Aberdeenis (örklaing, isynnerhet då deraf följde att detömbsesiliga förtroendet emellån England öch Frånkrike kulle äga så fast bestånd, och att de skullfippätthålla Spaniens oafhängighet och fria förtattring. Hvad för öfrigt beträffade hans (Lord C:s) våståenden om franska regeringens förhålldnde, gde. han bevis derför, hvilka han likväl icke nu ville framlägga. Sedan Lord Howden förklarat letta för farligt och menligt för det goda intfyck, om debatten var ämnad att framkalla i Ffankike, slöts diskussionen. mm ITALIEN. i Konungens af Neapel broders, grefvens åf Avila, förlofning. Med prinsessah Januaria af Brailien är nu. afgjord. Den 43 dennes skulle Hrinen anträda resan till Rio de Janeiro, för att håla bröllop, eskorterad af tvenne frezatter. Prinessan kommer att. tillbringa tvennå år i. Europa, fter hvilkas förlopp hon dock, såsom presumtif bronarfvinge, måste återvända till Brasilien, såida hennes broder, kejsaren, ej dessförinnan skulle rhålla någon lifsarfvinge. Fr TJ Aro Are Å me