Aftonbladet – 24 februari 1844, sida 1

Article Image
Hell onUv MIuaS CO HVUDJITGIPSIOUU, ULESIULAHAUG IlOrT de behöfvande. Det skulle verkhgen vara af interesse att veta hvilka grunder Ins. skulle vilja uppgöra för en inrättning, der, som han säger, de, hvilka gjorde linsättningar för den högre klassen, skulle få pension i en lägre och tvertom. Må hända hafva vi att förl vänta ett förslag i denna väg, efter bvilket ingen kan I vilseledas af några misstag,. Om förhållandet med alla läkare vore, som Ins. anser det böra vara, för att mitt förslag skulle kunna tillämpas, i alla afseenden Tlika till inkomster, lefnadskostnad, antalet af barn im..m., och man dertill kunde föreskrifva, att alla fingo lefva lika länge, så kan jag icke finna först och främst hvartill en sådan inrättning skulle gagna, och I sedan måste, äfven om den funnes, icke behöfvas mer än en klass. Ehuru Ins. anser sig med sina allmänna bannstrålar hafva tillräckligt uppvisat förslagets oljenlighet och obehörighetn, vill han doek betrakta det till sin inre organisation, för ått få framställa .dess inkonseqvens och overkställbarhet. Han börjar så!unda med att beteckna dem, hvilka ingå i inrättningen, såsom ägande klen omdömesförmågar, efter de icke bestämdt veta, hvilka förmoner de deraf kunna hafva att påräkna och utan att må hända. på lång tid få det veta, efter förslaget innehåller att 50 000 rdr bko först böra vara samlade, innan någon utdelning får ske, och med samlandet af en sådan summa skulle det ju möjligtvis kunna komma att dröja så länge, att hvarken de eller deras efterlefvande skulle af insatsen få draga någon nytta. Hvad angår den pklena omdömesförmåganr, så får jag underrätta Ins., att redan 59 anmält sig såsom delägare, hvilka sålunda blifva bevärdigade med detta ampla videtur. Hvad åter angår de för fond föreslagne 50,000 rdr, hvilken summas samlande skulle efter Ins:s yttrande möjligtvis kunna komma att dröja så länge, att hvarken de sjelfve med nden klena omdömesförmåganr eller deras efterlefvande skulle af insatsen få draga någon fördel, så får jag på det högsta beklaga Ins., att denna hans supposition så slagit ut, att af de till denna dag anmälde kommer genast att aflemnas en ungefärlig summa af 40,000 rdr bko — då jag icke känner alla delägarnes födelseår, kan summan endast ungefär uppgilfvas, — och om möjligtvis ännu flere Läkare skulle finnas med så klen omdömesförmågar att de ingingo i inrättningen sedan den blifvit organiserad, så kunde det hända, att den fond, som ansågs kunna samlas på 5 år, funnes att tillgå inom första året. Skulle åter icke flera än de redan anmälde ingå, så synes det mig icke omöjligt, utan tvertom ganska möjligt, att de återstående 40,000 rdr böra kunna insamlas på de följande 4 ären. I afseende på pensionsboloppens bestämmande, så, äfven om jag icke skulle efter Ins:s .sjelfkloka omdöme vara i fullkomlig saknad af kännedom om den probabilitetskalkyl, som dertill erfordras, skall jag upplysa, att, oaktadt Ins:s förkastelsedom öfver det af mig afgifna förslag, detsamma kostat mig så mycket arbetg, att säkerligen Ins. är den ende, som anser sig känna pocka på mer af mig i den vägen. Då imedlertid inga pensioner rimligtvis kunna på 5 år utdelas, kad jag icke annat än vidhålla, det vi under dessa år bafva tillfälle att uppgöra sådana kalkyler. Ehuru de af mig afgifna svaromål lära vara tillräckliga, för att visa halten af denna insända artikel, torde det dock icke vara olämpligt, att ytterligare belysa några af de allmänna grunder, hvilka af insändaren tillämpas på den föreslagna inrättningen. Han fordrar att alla delägare skola tillgodonjuta lika förmåner och att alla skola lika bidraga till inrättningen. I den händelse ins. icke skulle vara helt och hållet förblindad af sin egen inbillade öfverlägserhet, torde det tillåtas mig hemställa, om icke den bristande sakkännedom, som så frixostigt blifvit mig påbördad, bär framlyser hos ins. sjelf. Jag måste tillstå, att jag icke känner någon pensionsinrättning, fotad på sådana grunder, och icke kan inse huru en sådan ens skulle kunpa tänkas. I våra öfriga af samma slag inträffar beständigt, att den ena delägaren får uppbära pension i många är, då deremot en annan dör före pensionstidens inträdande; den ene har barn, hvilka under mänga år få uppbära pension, och denandra inga 0. 8. vy. Huru skulle t. ex. allmännarenkeoch pupilikassan kunnat komma till sin närvarande solidite, om sådana grunder blifvit tillämpade? Det synes sålunda ganska oklokt af ins., att framdraga sådana orimligheter, för att derigenom kunna motarbeta den föreslagna inrättniogen; och han borde inse, att densamma, långt ifrån att motarbetas, tvertom befordras på sådant sätt, ty då inga rimliga anmärkningar i hufvudsaken kunnat göras, måste hvar och en, utom naturligtvis ins., finna den förtjena uppmärksamhet. Hans anmärkningar emot den olika och elter hans förmenande origtiga pensionsrätten, som tillkommer äldre mot yngre, hvilka ingå i inrättningen, lära förfalla, då man besinnar, att de äldre, hvilka vid dess början ingå, icke hafva samma utsigter till fördel af med tiden ökade tillgångar, som de yngre, och att sålunda de förre böra kunna påräkna något deremot svarande. Hvad dessutom angär ins:s beräkningar, så skulle dessas nagelfarande fordra mer tid och utrymme än de förtjena, så mycket mer som det lätt inses, att de blifvit begagnade för samma ändamål, hvarti!l artikeln i sin helhet varit ämnad. Sålunda säges t. ex. att, om en delägare dör Banan han slutat sina insättningar, enkan skmule genom de i förslaget föreskrifna insättningarne MER ha i åtojutarfde af högre pension än för den klass, till hvilken mannen hörde, men om ins. behagar närmare se efter i förslaget, skall tan finDa, att föreskrifterna icke äro.sådans. Äfven säger ins. att en läkare kan antingen på sotsängen låta skrifva in sig som deltagare och erlägga ett halft års pension — pör väl vara insats? — eler redan på förhand hafva gått i författning derom, att innan dödsfallet blifver officielt kändt han må som deltagare antecknas., Hvad skall man tänka om en läkare, som kan förutgätta möjligheten af. sådana nedrigheter hos sina kamsater, och det då. de ligga på dödsbädden? Sedan ins. sålunda än ytterligare uttalat sin förkastelsedom öfver det af mig afgifna förslag. framställer han siva egna åsigter i det han säger: En nödhjelpsinrfing, sådan vi den behöfva, kan endast utgå ifrån och stödja sig på följande grunders, Härd finRa vi att ing. anser sig ensam kunna i thy fall inse

24 februari 1844, sida 1

Thumbnail