Aftonbladet – 20 februari 1844, sida 3

aUdblaRttS SLVIISHRe. Ureöfna INCURNIVYCK Jag f UlllBL, OCh Landtbruksakademien, i dess underdåniga utlåtande, gilvit en mera omfattande utveckling åt denna angelägenhet, än jag trott mig kunna föreslå, såsom målsman endast för ett läns fördelar och behof. Upsala d. 46 Febr. 1844, R. von Kremer. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — I poliskammaren har undersökning blifvit börjad, men ännu icke afslutad angående ett uppträde på en krog å Kungsholmen, hvilket slutades dermed, att mannen på stället, förre vaktmästaren Björklund, hvars hustru håller krogen, aflossat en med löst krut laddad pistol mot en dräng, Friberg, och dermed skadat dennes hand. — Dagbladet berättar, att två gesäller, som sistlidne Söndag skulle i släda fardas öfver Oxtorget, befunnits så öfverlastade, att polisbetjeningen måste taga dem i förvar. — En döfstum, till yrket foderalmakare och tjugusex år gammal, arresterades i natt för tjufnad, men undersökningen har ej kunnat med honom anställas förr, än biträde erhållits af en i teckenspråket kunnig person. — En tenngjutaregesäll, boende vid Westerlånggatan, afled i går så hastigt, att man funnit sig föranlåten att låta å hans kropp anställa medikolegal besigtning. — Alven i dag har undersökning med de irånen å kammarjunkaren Lagerstråle och bankobokhållaren Almgren invecklade personer blifvit fortsatt, och bekännelser om åtskilliga stölder framkommit. —— TEES Den förfärligaste belägenheten för en qgvinna. Någon dag i September månad sistl. år omnämndes i tidningarna, att en piga, vid namn Blomqvist, efter det hon förgäfves sökt att få ett af henne npågon tid förut här i staden framfödt flickobarn intaget å Allmänna Barnhuset, fattat och verkställt det förtviflade beslutet, att afdagataza barnet. Af de vid ransakningen, angående detta barnamord, förda protokoll inhemtas följande: Sedan polisgevaldigern Jederin, jemte uppsyningsmännen Samuelsson och Ahlgren, uti rapport den 42 nästlidne September, hos Öfverståthällare-embetet för polisärender anmält, att pigan Sara Christina Blomqvist, hvilken, jemte ett af henne framfödt spädt barn, varit boende hos hyrkuskdrängen Ancers Gustaf Söderberg uti hans hemvist, buset M 41, Mäster Samuels gränd, blifvit nämnde dag af Söderberg angifven såsom misstänkt att hafva afhändt sitt barn lifvet, samt Öfverståthållare-embetet af sådan anledning anställt förhör med Sara Blomqvist, dervid hon erkänt, att hon, efter fattadt beslut att sitt barn afdagataga, ingifvit detsamma viktriololja, så blef målet öfverlemnadt till kämnersrättens vidare behandling. Enligt Sara Blomqvists berättelse vid den med henpe hos kämnersrätten företagna ransakning, hade Sara, som vid slutet af år 1842 märkt sig vara i hafvande tillstånd, men det oaktadt icke vidtagit någon åtgärd för betryggande af sin framtida utkomst elier det förväntade barnets vård och uppfostran , utan först efter att, då tiden för barnsbörden nalkades, hafva för sin dåvarande matmoder yppat sin bekymmersamma belägenhet och utverkat sig hennes tillstånd att få lemna tjensten, natten emellan den 20 och 214 Augusti, begifvit sig till Allmänna barnbördsbuset här i staden. Fram på morgonen sistnämnde dag födde hon derstädes ett flickobarn, som i dopet blef kalladt Anna Lovisa. Lördagen den 2 September lemnade Sara Blomqvist barnbördshuset och erhöll, genom en väninnas bemedling, tillstånd af dennas svåger, hyrkuskdrängen Söderberg, och hans hustru, Margaretha Petersson, att, under de dagar, som erfordrades för Sara att söka bereda sig och barnet tillfälle att vinna inträde å Stora barnhuset härstädes, iå med sitt barn till bostad begagna samma rum, som Söderberg och hans höstru sjelfva bebodde uti huset 3 44, vid Mäster Samuels gränd. Försedd med ett af Öfverstätbållare-embetet för polisärender Sara meddeladt skriftligt förora, att få barnet iutaget å Stora barnhuset, inställde Sara sig på sistnämnde ställe Onsdagen den 6 September; men erhöll der det besked, att, i saknad af prestbe-: Lyg, som utvisade att Sara vore i fattigdom stadd, och. att hon tillhörde hufvudstaden, kunde heunes aojökan då icke beviljas, utan ägde bon att en annan lag med fullständiga betyg å nyo sig anmäla. Sara, som föreställde sig svårigheten att kunna anskaffa dylika betyg, samt dessutom för visso trodde, alt det dermed åsyftade ändamål ändock icke skullel: vinnas, blef bekyinrad och nedslagen öfver det besked, hon erhållit å batnhuset, öivergaf all tanka på barnets intagande derstädes, och ämnade i stället söka genom eget arbete förvärfva det för barnets uppehälle mest nödvändiga. Till följe af denna före;als, använde hon påföljande dog att efterhöra någon Derson, som mot billig afgiit ville ätaga sig av upp-l! öda barnet under dess spädaste är, hvarvid val flera Dersoner erbjödo sig att emoltaga barnet, men ingen ör lägre afgift än 8 Rdr i månaden. Bedröfvelsen öfver hennes oförmäga att tillfredsställa sådana fordringar, i förening med den föreställ! Ning att en mörk framtid hotade det späda barnet, räckte då hos Sara den grymma tankan, at berötva Darnet lifvet, hvarigenom, såsom Sara sig uttryckt, barnet komme att slippa mycket ondt i donna verllemn. Deana tanka sökte väl kärleken till den späJa varelsen att qväfva, men den framstod åter med ördubblad styrka, i samma min Sara tyckte utsigerna för sin egen och barnets framtid förmörkas. Intagen al dystra föreställningar aflägsnade Saca sig i. 8 September från sin boning. Sedan hju ifrån 3 förra husbondes hemvist hemtat några darstädes örvarade barnkläder, jemte en henne tillhirig tom laska, ingick hon, under hemvägen vill Söderbergs ostad, på apotbeket Nordstjernan, och tillhandladel: