Aftonbladet – 20 februari 1844, sida 2

don af den 9, samt från Hamburg af den 45! dennes. FRANKRIKE. Befallning är utlärdad angående nya val effer de 3 legitimister, som afsagt sig deras plats i deputerade kammaren. Man är högst interesserad att se huru dessa val afslutas. Presidenten i Pärskammaren är farligt sjuk; och det tros, att om han dör, hertigen af Broglie kommer att intaga hans plats. En officer vid Genie-korpsen, Allard, har fått uppdraget att blifva föredragande för alla de till deputerade kammaren inkomna :petitioner mot Paris befästande. Han har sjelf haft befattning vid arbetena. Det har väckt mycket uppseende, att hertiginnans af Orleans födelsedag (d. 24 Jan.) icke i år såsom förut firats i Tuilerierna. Man vill veta, att det skall bafva djupt kränkt henne, emedan anledningen synes visa en religiös intolerans, då som man vet katholikerna fira namnsdagar men ej födelsedagar, och hennes tödelsedagsfest hittills ensamt firats, såsom ett undantag i anledning af hennes religion. Hertigen af Aumale skall i April åter komma till Paris, och marskalk Bugeaud blir qvar i Algier, intilldess prinsen snart derefter aflöser honom i guvernörskapet. SPANIEN. ooEn stor och måhända afgörande strid synes vara börjad emellan folkoch hofpartiet; som kan komma att leda till ett nytt inbördes-krigz. Sedan underrätte!ser ankmmit till Madrid, att oroligheter utbrutit i Sevilla, Granada och Mailasa, att Baskiska provinserna vägrat stälia de 23,000 man som regeringen velat der utskrifva, samt att i flera andra orter, pronunciamentos bereddes, fick regeringen d. 4 Febr. underrättelse, att i Alicante revolutionen utbrutit, att en junta der blifvit bildad, under Pantaleon Bonnets presidium, att generalkaptenen och landshöfdingen måst fly, att öfversten för garnisonsregementet hålles i fängelse, trupperna vägrat strida mot folket, och att landet deromkring synes färdigt att ansluta sig till revolutionen. Som dessa tilldragelser i provinserna ansågos stå i förbindelse med det konstitutionella partiets i Cortes planer, och ledas af dettas utmärktaste män, börjades talrika arresteringar äfven i hufvudstaden. Såsom bestämdt uppgifves att Manuel Cortina, Joaquin Garredo, Antonio Garnica, Pascual Madoz äro häktade, och det omtalas, att äfven Lopez, Serrano och bröderna Concha skulle blifvit det; men detta synes icke vara tillförlitligt. Tiilika afsändes befallningar till vederbörande militärbefälhafvare, att qväfva upproret. Dessa befallningar äro 1 synnerhet egnade att visa, detregeringen tror sig behöfva och kunna använda de häftigaste och yttersta åtgärder för sitt försvar, och framfara ännu grymmare än någon föregående, ehuru dessa fallit för vida mindre blodiga åtgärder. Så t. ex. anbefalles alla landshöfdingarne i Alicante, Murcia, Albaceta, Valencia, Almeria och Castelion de la Plana, att upprorslagen af d. 17 April 4821 genast skall sättas i kraft och provinsen förklaras i krigstillstånd: det är, krigslagarnas välde återinträda. Alla generalkaptener anbefallas, att förfara med största stränghet efter denna Ferdinand VII:s lag, som redan vållat så förtviflade strider i Spanien. Alla chefer, officerare och underofficerare af armeen, provincialmilisen, nåtionalgardet, karabiniererne och marinen, som taga del i resningen, skola, hvar de träffas, springa öfver klingan, och truppen, om den icke genast återvänder till lydnad, decimeras. Staden Alicante är förklarad i belägringstillstånd och hela 4:de distriktet af provinsen Almeria (Valencia) likaså. Man väntar ännu flera orters försättande på samma sätt utom lagen. I Madrid rådde stor oro öfver underrättelsen. Man trodde allmänt, att resningen i Alicante stod i samband med nya förklaringar af provinserna att de vägra lydnad åt regeringens påbud angåenIde ayuntamientoslagen , 0..s. V. . Den arresterade Madoz har låtit i Espectador införa en skrifvelse, hvari han säger sig hafva blifvit förd sjuk till fängelset, och att haus samvete är lugnt, samt att han skulie tillintetgöra de låga beskyllningar, som göras honom af frihetens fiender, m. m. Ministrarne bade genast afsändt kurirer till Paris; begärt penningelån af enkedrottningen (som det säges 10 millioner fr.); anmodat franska regeringen att tillåta officiel kursnotering af de nya spanska 3 proc. obligationerna; samt slutligen öfserlemnat till hr Martinez de la Rosa, att bereda en intervention å Frankrikes sida, till upprätthållande af Isabellas thron. Redan d. 7 Febr. middagstiden hade denna kurir ankommit till Paris, der genast konselj:hållits, som räckt ifrån kl. 2 till VY, 7 e. m. och ef