Aftonbladet – 17 februari 1844, sida 2

Upsala d. 43 Febr. Det Skandinaviska sållska pet härstädes höll sitt andra allmänna sammanträde i går den 42 Februari, hvarvid följande förehades. Ordföranden underrättade om sällskapets närvarande ställning, anordningen af dess ekonomi, antalet af dess ledamöter, som uppgick till 204. Vidare anmäldes att, sedan fråga blifvit väckt inom directionen rörande lämpligaste sättet att söka verka för en mnärmare ömsesidig bekanntskap inom de trenne skandinaviska länderna med hvarderas litteratur, directionen ansett detta vigtiga mål säkrast kunna ernås, om ett förslag till ömsesidigt utbyte af litteraturens mera värderika alster lyckades vinna vederbörandes bifall; och hade directionen för sådant ändamål redan aflåtit skrifvelse till Student samfundet i Christiania och det Skandinaviska sällskapet i Köpepvbamn, framställande deri de skäl, hvi!ka föranlåtit detta förslag, äfvensom huru-detsamma, om det gynnades med framgång, enligt directionens förmenande lämpligast kunde verkställas. Från det skandinaviska sällskapet i Köpenhamn hade ännu icke ett bestämdt svar ankommit; men från student-samfundet i Christiania hade sällskapet baft glädjen emottaga ett i alla afseenden hugnerikt, såväl för den skandinaviska ideen i allmänhet som för ofvan nämnda förslag gynnsamt svar, hvilket af sekreteraren upplästes och hvarur vi meddela följande: Saalenge ikke et eget skandinavisk Selskab her maatte vorde oprettet, som mere egnede sig til at danne Mellemleddet mellem den svenske og dorske Leseverden, vil det vere Samfundet kjert at virke for den foreslaaede Sag — Udbytning af svenske og norske Skrifter og Udbredelse saa meget muligt af de förste. Efter eenstemmig Beslutning har Samfundet valgt tre af sine Medlemmer, cand. jur. G. A. Krogh, cand. mag. H. Nissen og undertegnede Sundt, forat de istedetfor den hyppigere vexlende Direction snarest muligt og mere uafbrudt skulle söge dette Samfundets Önske opfyldt og navnlig trede i Forbindelse med Landets Boghandlere. Med denne Kjendsgjerning bede vi, at Samfundets sande Deeltagelse for Sagen for det Förste maa ansees for godtgjort. Vigtigere er den större Allmeenheds, navnlig de norske Bogmends — Forfatteres og Boghandleres — Velvillie for dette Anliggende. At udtale sig over denne overlade vi imidlertid helst til den ovennevnte Committ, som vil kunne belegge sine Forsikkringer med mere haandgribelige Grunde — med Böger. Dog tör vi yttre det Haab, at Committeen ret snart og ret stadigen vil kunne gjöre dette, da vi strax efter Modtagelsen af Eders Brev forelöbigen forhörte os hos Christianias fleste Boghandlere og erholdt aldeles opmuntrende Tilsagn. Ja vi nere det Haab, att J ikke skulle finde Eder skuffede ved i denna Sag först at have vendt Eder til os her vester. Eders Forslag tilsigter et stort og skjönt Maal: de nordiske Folks Forening i Åand og Sandhed paa Grund af Agtelse for den i ethvert af dem aabenbarede Fedrenes höie Aand. Vi yde Eder med Tilfredshed vor Tak, for at J have viist os en Vei, hvorpaa vi verdigen kunne söge at kappes med til dette Maal, — en Vei, hvor hvert Skridt selv vil vere Vidnet om Oprigtigheden af vor Id, — en Vei til Handling. Hvad vi kunne gjöre, er vel lidet — men maaskee dog som et Sedefrö, der i sin Tid vil bre velsignet Frugt. — Ytterligare tillkännagafs, att directionen för ofta nämnda ändamål såväl till akadem. consistorium i Upsala inlemnat ansökan om rättighet att erhålla trenne exemplar af det akadem. årstrycket. hvilken blifvit, såvidt på consistorium kunde ankomma, benäget beviljad, som ock öppnat underhandlingar med Hrr Bokförläggare i Stockholm och landsorterna, om hyilkas fortgäng sekret. meddelade närmare detaljer, hvaraf inhemtades att Hrr Hjerta, Heggström, Bagge, Wahlström Låstbom redan omfattat förslaget med välvilja. Härefter uppträdde följande talare: Doc. Malmström föredrog ett mindre poem: Skandinavien (hvilket vi i nästa n:r skola meddela), hvarefter den danska ,Unionssången, afsjöngs; Doc. Tham höll ett extemporeradt föredrag om Norges förhållande sedan 1800 med anledning af Jacob Aalls Erindringer som Bidrag till Norges historie fra 4800 til 1845), hvarefter den bekanta norska sången: Bor jeg paa det höie Fjeld, äfvensom fria fantasier öfver svenska, norska och danska melodier af en norsk pianist utfördes; ändtligen föredrog Hr Nybom ett längre poem, kalladt Gustaf den tredje, hvarefter Nordbloms herrliga sång: Fädernesland, uppstämdes. Sammankomsten slutades med öfverläggning rörande en resa till Christiania och Köpenhamn, hvarom likväl icke något afgörande beslut kunde fattas, utan ansägs denna fråga böra hänskjutas till nationerna. Utom Sällskapets ordinarie ledamöter — bland hvilka räknas Erkebiskop Wingård, prof. Geijer och Atterbom, borgmästar Wester, friherre Paykull, Hrr L. J. Hjerta och Bagge i Stockholm, Dr Engström i Kalmar — voro för tillfället inbjudne Landshöfding Krxmer, öfverste Willebrand, kanslirådet Wallerius, hofmarskalk Ehrenheim, grefve Cronstedt, äfvensom samtliga professorer och öfrige aksdemiske tjenstemän. Flera nya ledamöter inskrefvos, bland hvilka må nämnas landshöfding v. Kremer, öfverste Willebrand, prof. Bergfalk, Tullberg och Malmsten samt Akad. Sekr. D. Haak. (Iotelligensbladet.) (Insändt.)