Aftonbladet – 15 februari 1844, sida 1

PETITIONER TILL GREKISKA NATIONALFÖRSAMLINGEN OCH SLUTSATSFR FRÅN DESAMMA. Nyheterna från Grekland innefatta äfven åt skilliga till nationalförsamlingen ingifna petilioner af ganska egen art, hvilka på några ställen i de öfriga Europa föranledt icke mindre egna slutsat ser. Kort före julen anmälte sig t ex, intres senterne i nationalbanken på Egina med en ansökning, att genom . nationalförsamlingens försorg utbekomma sina fordringar och, dividender. Er annan och ännu märkligare julklapp var påräknad af samtlige innevånarne, i Nauplion: de inkomm till nationalförsamlingen med anhållan om betalning af deras enskilda skulder; likväl erbjödo de sig ädelmodigt att, i stället för kontant, emottag: lotter i statens jord till sina borgenärers förnöjan de. Grekiska presterskapet har i dylika petitione icke stått lekmännen efter: Athen har hvimlat a andliga despoter, (som de kalla sig), arkiman driter, diakoner och abboter, jemte munkar utar tal, från salla provinser, så att man af dessa an dans stridsmän skulle kunna sammansätta hela re gementen — och allesammans hafva haft sina pe titioner: inne hos nationalförsamlingen. Hvad de egentligen önskat, är för det första alt se klostren. utskylder, minskade, eller helst att slippa alla ut skylder, blifvaren privilegierad klass och få samt lige statsbördorna, för den jord de innehafva, öf verflyttade på landets profana, invånare. — Vidare fordra: de återupprättandet af alla indragna kloste: och återställelse till den andliga maktens disposi tion af de klostergods, som regeringen anslagit til understöd för -de offentliga läroverken. I sin fromma ifver yrka de slutligev, alt det sedan århun. draden i ruiner förfallna Theseustemplet i Athen hvilket regeringen låtit restaurera till nationalmu: seum för de dyrbara fornlemningar af. bildstoder, basreliefer, inskrifter, våser 0. s. v., som tid ef ter annan uppgräfvas ur Hellas klassiska jord, måtte inredas till kyrka, derföre alt det en gång i medeltiden varit invigdt dertill och helgadt ål S:t Jöran. I denna syftning visa sig petitionerna; vi skola nu omnämna slutsatserna, som man. på ett och annat båll i det öfriga Europa hastat att draga lerifrån. Dessförinnan nödgas vi l:kväl erinra om le många sorgbetygelser, dem man straxt efter len Grekiska statshvällningen försporde från de sig å kallande;::.konservativa, öfver. den ytterligare rygghet, som bebådades åt den lagliga friheten enom denna händelse. De konservativa uppreade härvid sina vanliga försäkringar: att ifråga arande statsförändring, lika litet som någon anan, kunde vara tt alster afsjelfva! folkets sannkyldiga önskan om deltagande i: lagstiltningeh, eler om 1tryggliet. emot oskicklig: eller: godtycklig örvaltning, utan att denblott vore tillvägabragt enom en liteå intrigerande -faktion, som: ville omma till välde? och inkomster på monarkens och