Aftonbladet – 10 februari 1844, sida 1

SÅNNA FÖRHÅLLANDET MED FRÅGAN OM DE SÅ KALLADE HALLÄNDSKA KYRKOHEMMANEN. (Forts. från a: 36) Förhållandet sedan Halland blifvit med Sverige införlifvadt. I det föregående hafve vi visat, alt under pantsättningstiden Sveriges regering förfor med de s. k. Hailändska kyrkohemmanen i likhet med der öfriga kronan tillhörige jordegendom, i fråga om donationer, försäljning, förpantning, byte 0. s. v. samt dervid städse iaktog, att endast förbehålla den ränta, som till kyrka eller presterskap , enligt jordeboken , anslagen var, för sitt ändamål men kronans döminium eller disposition och städ-? jerätt fritt och öbBehindradt öfverflyttades till enskilte personer eller inrättningar. ) På samma ) Så t. ex. upplätos 4652 en del hemman, bvaraf flera kyrkohemman, under grefve Axel Liljes grefskap, till fritt bruk öch nyttjande, med dervid fästadt vilkor; att de skulle svara kyrkorna för de till dessa förlänta smörräntorr. Ibland de till Adrian Tripp försålda 460 hemman, fipner man s. k. klosterheriiman, kyrkohemman, sämjehemman, blandade med skatteoch kronohemman. Kyrkohemmansdelarnes antal var trettiofyra: hela, halfva och några fjerdedelar. I slutet af kontrakterna derom läsas blott orden: aSkattägande sin rätt efter Lag oförkränkts Detta är kontrasigneradt af grefve Magnus Gabriel de la Gardie; och der säges, att köpslutet gällde: efterskrifne Våre och Kronones gods uti Hallands och Warbergs Länr. Skulle det väl vara sannolikt, att denna embetsman lagt en sådan förklaring till kunglig underskrift , om den ej egt grund, eller skulle förvaltningarne öfver inailes 20 kyrkor, som af hemmanen dragit !och ännu draga sin bestämda årliga ränta, alla underlåtit ktt, enligt deras i förordningen ålagda: stränga pligt, återfordra egandeeller städjerätten tll dem, om kyrkorna eller presterskapet egt den?