ter äs den 25 Jannari. Förliden Tisdag assa tes till länstäktet härstädes aft. Anders Anns bustiu Stina Andersdotter irån Onsjö i Norsocken, emot hvilken starka anledningar företatt medelst arsenik hafva afdagatagit bemälte an samt essutom, under dennes lifstid, öfvat igare umgänge med tjenstedrängen, än det synts igt. (W. L. To NORGE. norska tidningarne med dagens post inneipceoting nytt. om man icke dit vill räkna r poemer al Henrik Werzeland, till firande mungens födetsedag, af hvilka det ena, som å melodien: Gubben Noach, är ganska nätt. löre det här netan: Norges Gubber staae som Kubber midt i Skovens Ork; men Kong Carl alene staar med friske Grene; hi og fager frem ban rager; Kronen frisk og mörk. Tiden gnaver, Gubben raver tivt för otti Åar. Sterken Stamme fulner, Lövets Friskhed gulner; ned i Taver Mosen laver med sit hvide Haar. Haard er Barken nok paa Kaarken, kouldret, brunn og ru; men en frisk en liden Kvist gror ud ved Siden: i de faste gamle Knaste er der Sat endnu. Nordmansbarmen holder Värmen henge lege kvar. Gamle Gubber hvide i sin venstre Side endun kjende, det kan brende i det Bod de har. Mange Vintre kan nok splintre Manddoms hoie Top; men. de gamle Gubber leve fort som Stubber, fra hvis Sidste friske Kviste endnu skyde op. Ak, med Gammen Abesammen sidste. Draabe Blod vilde fluxen byde for Kong Carl at flyde, hvis den blege Draabe kvege kan hans Hjerterod. Spar den, Gamle! Mens J ramle Ena for En i Stov, staar Kong Carl alene, bei, med friske Grene, stolt og mexzig, som: en prektig Gran, med evigt Löv. Grene, spreder fiske eder over vide Nord! Livseisstyrke flamme i den stolte Stammel Dyb og sikker Roden stikker i vor Fedrejord. Engang Konning Hal: dans Dronning dromte om ett Tre, som mod Skyen frodigt stjad sin Krone modigt: Norden skulde i dens fulde Skygge finde Le.) Gud vil länne alle skjönne . Dremme med att skee. Ja, paa. Ragnhilds Dromme vi vort Beger tommel — Kongen level Hoit sig heve — hpit det stolte Tre! orre. Halfdan hin Svartes Saga. ——— —LLLLLL