ter hade bolaget Söderberg et Arosenius, J, F. Sch bert, Chr. Lenning, C. J. Bergvall och G. Leydentro de betydligaste tillverkningarne, uppgående i värd hos Söderberg et Arosenius til! 2921,198 Rdr, och h de öfrige till emellan 425,000 och 450,000 Rdr ha dera. I Stockholm hade tillverkningen vid 14 fabr ker, med 89 väf-tolar och 437 arbetare, uppgått ti 63,370 aln. kläde samt 33.564 als. andra yllevän: der, i värde ansedde til! 486 750 Rdr, och öfverste fabrikationen år 1841 med 7295 aln. Tillverkninge var, likasom sistnämnde år, hbetydligast vid bolag: Öbergs enkas ct komp. fabrik och utgjorde 28,06 aln., värderade till 486.793 Rdr. Uti 42 bland ri kets öfrige städer, der klädesoch ylleabriker varit gång. hade tillverkats 440358 aln. kläde och andr ylleväfnader. Den bhuvudsakliga fabrikationen har äg rum i Nyköping med 34,749 aln, hvaribland 40,74 aln. korderoj, i Halmstad med 22,914 aln., samt Wexiö och Alingsås, på förra stället med 16.714 oc! på det sednare med 9476 aln. — Bland de på lande anlagde klädesfabriker, anföras såsom förnämligast, d i Östergöthlands, Elfsborgs och Wermlands län inrät tade, hvilka sammantagne åstadkommit 49.694 aln. Tullspecialerne utvisa att år 1842 införtullades vy leväfnader, hvilkä;med undantag af flanell, äro upp skattade till 327,609 Rdr, samt halylte alngods, ec specificeradt, upptaget i värde till 547,486 Rdr, blant hvilka varor likväl inbegripas bombasin och kamlott som icke blifvit särskildt utmärkte i nämnde specialer men hvaraf importen 48414 uppskattades till 718,42 Rdr. Exporten 1842 af kläde och kasimir samt an dra yl!leväfnader, huvudsakligen vadmal, uppskatta; till 26,307 Rdr, hvilket öfverstiger värdet afutförselr 1841 med 18,494 Rdr. r 4842 införtullades 4.297.6714 skålp. grof Jutsh och Isländsk ull. samt 348,442 skålp. af andra slag inalles 1,646,413 skålp., hvilka ullqvantiteter under. stiga de 1841 importerade med 309,709 skålp.; men införseln 4841 bade öfverstigit förutgående årets med 683,483 skålp. Ett mindre parti af 4720 skålp. gro! ull blef fötstnämnde är exporteradt. I aseende å Etoffs-tillverkningen, som vid särskilt: fabriker bedrifves, förfärdigades 4842, 31,713 alnar, till större delen flanell. Ehuru tillverkningen af denna vara ökades med 43 6141 alnar, understeg produktionen likväl i det hela 4844 års med 25,038 alnar. Importen af flanell 4842 uppgick i värde till 35508 Rdr och af kamullsgarn till 43,489 Rdr. 2:0 Bomulls och Linnevänads-fabrikerna. Dessa verk, till antalet 43, med 4438 arbetare, lemnade en fabrikation af4,595,438 alnar, förnämligast kalliko, bomullslärft, shirting och kulört bomullstyg samt 147,073 st. dukar, hvilken varumängd öfverskjuter den 1841 åstadkomna med 242,264 alnar och 1956 dukar. Oaktadt derna tillökning i qvantitet, bar likväl värdet af dessa varor, beräknadt till 508,603 Rdr, understigit det för 1841 med 4846 Rdr. Vid Rydboholms mekaniska väfveri i Elfsborgs län, hvilket fortfarande utmärker sig såsom den förnämsta bomullsväfnads-fabrik i riket, hafva tillverkningar af kambrik, shirting. kypert och oapreteradt slätt bomullslärft år 4842 uppgått till 871,577 alnar, eller 255,413 alnar mera ån 4844. Näst fabrikationen vid Rydbobolm var tillverknibgen störst vid bolaget S. IL. Lamm et sons i Stockholm anlagde fabrik, der den uppgick till 298 061 alnar. Värdet å införtullade hvita och färgade bomullsvänader år 4842 utgjorde 440.244 Rdr, eller 78,249 Rdr mera än 4844. Exporten är uppskattad -till 66 769 Rdr, som med 23,004 understiger utförseln 1841. Förstnämnda år infördes linneväfnader för 33.930 Rdr, oberäknadt ett mindre parti, värdt 4766 Rår, som inkom i följd af strandning, och exporterades för 139,448 Rdr. Vid jemförel-e med förhållandet 41841 inbemtas, at: importen sistlidet är minskades med ct värde af 46,579 Rdr och exporten likaledes med 23,794 Rdr. Af hvitt bomullsgarn införtullades sistl. år 1,043,533 skålp. under M4 26 och 4,200,094 skålp. af och öfver samma JM, hvartill kommer 22 690 skålp.. som bergats ur strandadt fartyg. Om dessa partier jemföras med de 41844 inkomna, så finnes, att importen 1842 af garn under J4 26 öfversteg importbeloppet 18414 med 617,423 skålp.; men att införseln med högre As minskades 3046 skålp. Från utrikes ort infördes 1842 403 lisp. lin, eller 405 lisp. mera än året förut; utörseln gick till 4596 lisp., el:er 268 lisp. mer än 1841. . 3:0 Mekaniska bomulsspinnerierna. Fabrikationen vid dessa verk, hvaraf sist). år 7 voro i gång, utgjorde samma år 4 092.772 skålp. bomullsgarn, hvaraf största delen under J4 26. Denna qvantitet understiger väl 4844 års tillverkning med 33,650 skålp.; men då afses, att Hrr Bobnstedt et Bergmans spinneri i Stockholm, som sistnämnde år åstadkom ett spånadsbelopp a! 472,942 skålp., i Januari 1842 afbrann, och således samma år icke lemnade någon tillverkning, synas de ötriga bomullsspinnerierna sistl. år varit i ökad verksambet. Foljande bland dessa hafva lemnat betydligaste produktionen: Strömma fabrik vid Carlshamn 230,422 skå!p., Rosendal vid Götheborg 215,536 skålp., Näs i Elfsborgs län 209,944 skålp., och Anderstorp i Halland 480,000 skålp. At T bomull importerades sist). år 2,883.553 skålp., hvilket I öfverstiger införseln 4844 med 4,027,992 skålp. 4:0 Segeloch tältduksfabrikerna. Under sistl. år. förfårdigades vid dessa verk, till antalet 41, 534,995 alnar, bestående hufvudsakligen af segelduk, i värdel upptagne till 297,784 Rdr, hvilken tillverkning, jemförd med den 4844, visar en tillösning af 57,305 alnar. Vid Jonsereds fabrik, tillhörigt handlanden . Gibson, har, likasom flere föregående år, största produktionen äfven sistl. år egt rum, och uppgår till 380,403 alnar, eller 63,403 mera än tillverkningen 1841. Värdet å sistl. år importerad segelduk upptages till 3320 Rdr, eller 1549 Rdr mer än året förut. Exporten är uppskattad till 3926 Rdr, hvilket med 21,099 Rdr understiger utförseln 4844. Af hampan, som utgör råämnet för segelduksväfnad, infördes 1849 8,904 skepp., oberäknadt 2,175 skepp., som inkommo i följd af strandning, hvilket utgör 398 skepp. mer än året förut importerades. 5:0 Sidenfabrikerna. Denna fabriksgren, som bedrefs vid 47 särskilta verk, alla i Stockholm, lemnade en tillverkbing af 164,926 alnar diverse heloch halfsidenväfnader samt 444,048 st. dukar, alltsammans i värde upptaget till 621,495 Rdr, hvilken produktion öfverstiger den år 4844 med 36,536 alnar och 3,368 st. dukar, Samt i värde med 43,377 Rdr. Fabriksbolaget Casparson et Schmidt samt Mazer et Komp. ? ro pa