Aftonbladet – 20 januari 1844, sida 3

Iden republikanska och demokratiska statstlörfott ningen. Erfarenheten har likväl visat, att förhål Tlandet varit detsamma nästan öfverallt i gam! och nya tider. Kolonisternes framfart i Csnads lemot Boers och Kuffrerne på kusten af södra A frika, i Peru, Mexico, Nya Holland och nu sed nast, såsom olvanstående berättelse meddelar, p Nya Zeeland, ådagalägger, att den menskliga rof lystnaden är sig lik öfverallt innan den hinne stäfjas af en framträngande civilisation och en mil dare samhällighetskänsla, samt att sådana händel ser icke bafva det ringaste att göra med den po litiska författningen. Skulle man här anställa nå. gon jemnföreise, så utfölle den snarare til Nord amerikanarnes fördel, emedan de åtminstone på got bevarat den yttre formen och köpt af India nerne deras områden, eburu det är tydligt nog att rättvisan icke varit med vid uppskattninger af det köptas värde, och att de civiliserade der: vid på ett skamligt sätt hegagoat sig af de vilda godtrozenhet och enfald. — Lonpon. The Napoleon Museum or illustra ted History of Europe from the Time of Louis XIV lo the Dvath of the Emperor Napol on — är namne på en samling af böcker, gravyrer, byster, autentike handlingar rörande Napoleons historia, hvilken blifvi under ett fjerdedels sekel med yttersta möda hopsök af dess egare, m:r Sainsbyry, och nyligen öppnad föl allmänheten. Dess förnämsta dyrbarh ter bestå i400( manuskripter, statspapper, dokumenter och bref, hvara 300 äro egenhändigt skrifna eller undertecknade a Napoleon; omkring 2000 gravyrer öfver Napoleon oct hans bataljer, 80 marmoroch bronzbyster af kejser liga familjens medlemmar, omkring 50 oljetafler. 414 teckningar, 449 emljer och miniatyrer, en mängd mynt. och medaljer från Ludvig XIV:s ända till Napoleons tid, ordnar burna af kejsaren och dess generaler, 4000 volymer dels rörande kejsarens historia. dels sådana som tillhört honom eller hans familj och generaler; dertill ea oändlig mängd af kuriosa, såsom den flaska, hvarur han drack sitt frukostvin morgonen efter slaget vid Waterloo; två bref skrifna af kej-saren på semma dag, der han skrifvit sitt namn olika, neml. Buonaparte i det ena och Bonaparte i det andra; en penna, hvarmed han skref; fotsteget af hans statsvagn, en snusdosa, en qvist af tårpilen på hans graf, etc. Samlingens Catalogue raisonnee upptager 700 tätt skrifna sidor i imperialqvarto, och engelska tidningar utgjuta sig i loford öfver företaget. (Intelligensbladet.) — Uti sparbanken i Paris insattes under loppet af förlidne är, uti 287,390 poster, en summa ar 41,866,540 !, francs; hvaremot uttogs, i 85,048 poster, 36,187,385 , francs. Sparbanken utbetalte under året 3,734,549 francs i räntor och innehöll vid årets slut ett kapital af 104,786,308 francs för 161,843 delägare. — Odessa tidning omtalar, att mar på Krim anställt lyckade försök med odlingen af linfrö, som erhållits af Tartarerne, och hvilket icke blott är nära dubbelt större än det vanliga samt mera gifvande, utan eck mognar 40 å 12 dygn tidigare och ojemförligt bättre trifves under torra år. (Finl. ÅA. T.) — EN DÅLIG SOLDAT, SOM ICKE TÄNKER BLIFVA GENERAL, är en i de flesta europeiska armeer hyllad maxim, men i Ryssland tänker man alldeles motsatsen. Der har nemligen kejsaren nyligen åt de underofficerare, som frivilligt afsäga sig sin befordringsrätt till oMicersvärdighet, och som derföre få bära en silfverportdepå, förunnat den nåden, att de må vara förskonade från kroppsstraff, så länge de äro i besittning af nämnde hederstecken — förstås likväl, att de mista det vid första förbrytelse de begå. Desslikes böra ock de afskedade underofficerare och soldater, som för välförhållande i tjensten fått sig band på ärmarne, icke dömas till kroppsstraff, utan bara till arbetseller tukthus, så länge bandet. sitter qvar, och det får icke borttagas förr än första gången de begå en förbrytelse. Till och med officerare, som bara en militärorden eller St. Annordens tecken eller medalj för räddning af menniskolif, kunna första resan de anklagas icke dömas till k.oppsstraff, men väl till örlust af utmärkelsetecknet; först derefter gäller det huden. . — ETT DRAG AF RYSKA POLITIKEN FÖR ATT BEFRÄMJA HANDELSFÖRBINDELTER MED JAPANESERNE. Unler året 4842 blefvo på rycka kejsarens befallning ex från skeppsbrott räddade Japaneser transporterade rån Ochotsk till Ny-Arkangelsk för att derifrån föras illbaka till sitt fädernesland. Det sednare skedde föridet år på en brigg, tillhörig ryska-amerikanska komjagniet. Den 20 Juni, då briggen kommit i den s. . Katarinakanvalen, bemärkte man ett seglande japaesiskt fartyg jemte sex andra, som lågo för ankar Itanför kusten, hvarpå en japanesisk by var uppbygd. on kurilisk båt eller Bardare satte ut från stranden. Den vid styret stående kurilen hviftade en hvit skinnill, och på briggen uppsattes genast en hvit flagga. å fort man från baidaren märkte detta, styrde den akt på briggen., Japanesen, som kom i baidaren, lef utomordentligt glad, då han på briggen upptäcksina landsmän och lät genom dessa tolka, att han ar biträde åt högsta befälhafvaren i byn Kwai-Scholai; derpå kom ban om bord på briggen, der han ottogs af kapten Gawrilow och nedfördes i kajatan. ispanen. lade sin sabel framför sig på bordet och rklarade genom de ombord på briggen befintiige ipaneser att han hette Kuwi-Oss-Ångara och vore wrmaste mannen till. befälhafvaren i byn Kwai-Schoai på ön Iturup. Frivilligt och med öfverbefälhafrens tillåtelse hade han kommit om bord på fartyt i den förhoppning att der finna sina landsmän, ler åtminstone att få erfara anledningen till ryssars ankomst; i motsatt fall hade han förbundit sig t icke återvända utan med uppskuren mage. Vid nn, sade han, voro många kanoner uppställda; men 1 hade briggen ingenting att frukta utan kunde, i I den hbehöfde ved eller vatten, styra till hamnen, r den skulle erhålla sådant; han förpligtade sig äfn att sjelf blifva qvar om bord på briggen tills detskett. Kapten Gawrilow svarade bonom härpå ; briggen icke hade behof af någonting och att enändamålet med dess besök vore att återföra de eppsbrutne japaneserne till deras fädernesland; och det icke var första gången. ryssarne gjorde detta hoppades han att jaspaneserne vore öfvertygade 1 deras vänskapliga tänkesätt, och om de någon ÖRA I ur RA EN mA HS 3 me AV se ce 4 wAT---CkSE-E