SPANIEN. Afsättningarna af embetsmännen fortgå i stor scala, och Narvaez besätter ledigheternba med sina anhängare. Han fortfar, att alltid omgifva sig med militärisk betickniog, under det att de Kongl. personerna visa sig ute. utan all sådan. Engelska sändebudet Hr Bulwer, hade apländt tilj Madrid, der i hast Hr Bresson säges icke finna sig nöjd, utan skall misströcta om de planers framgång, som han varit ämnad att befordra. Ifrån Paris berättas, att Hr Donoso Cortes och Ros de Olano afrest, och medföra till presidenten för mi nister-konseljen ett bref från enkedrottningen hva H. M. förklarar sig önska att i Februari månad komma till Madrid. Man tror likväl icke mycket på möjligheten häraf. Ett 46 dagars stillestånd är beremadt emellan d2 Meer och Amelttler; den sednares vikor för Figuera: öfverlemnande äro sända till Madrid, och man tror att de antagas. PORTUGAL. Cortes-församlingen öppnades d. 2 Jan. af H. M. drottningen personligen. Talet var kort och utan betydechet. Deri omtalas icke med ett euxda ord Spanska angelägenheterna; men hoppet yttras, att snart se underhandlingrna med påflisa stolen afslutade, u:an åsidosättande af kronacs rättigheter samt, med fästadt afseende på Lusitaniska kyrkans behof.n Prins Luitpold af Bojern bade afrest från Lissabon till Gibraltar och tyckligen ditkomrmit. ; STORBRITANNIEN. Den 3 dennes sammanträdde i Dublin kronans advokater och OConzeils samt de öfrige anklagades sakförare, för att sammansätta den s. k. lilla juryn, hvilken kommer att fälla utslag i den stora statsprocessen. Af de 48 personer, hvilkas namn utgöra jurylistan, skola 24 utses att bila juryn, hvilket tillgår på det sättet, alt kronoåklagaren stryker ut 48 namn, och den anklagades advokat lika många. Vid nu ifrågavarande tillfälle uteslöt kronoåklagaren alla de katholiker, hvilkas namn stodo på listan, till ett antal al! 41, och den 49:te, som uteslöts, var en liberal protestant. Denna ohöljda partiskhet å regeringens sida har väckt stark sensation och mycken förbittring bland katholikerna i Irland. Stora sammankomster af katholiker förberedas i anledning häraf, för att ingå till Drottningen med en remonstration emot den skymf, som härigenom vederfarits dem, och indirekte Drottningen och parlamentet, som i politiska rättigheter ställt katholikerne på samma fot, som de andra religionsbekännelserna i riket. NEAPEL. Den eskader, som öfverförde kejsarinnan af Brasilien till Rio de Janeiro, hade julafton återkommit till Neapel. Officerarne voro icke fullt belåtne med emottagandet och vistandet i Bracsilien: de hade haft ledsamt, och ej varit mycke bjudna vid hofvet. Väl hade de fått åtskilliga ordensdekorat:oner, men deremot inga diamanter. De hade sökt någorlunda taga sin skada igen på apor och papegojor, af hvilka de hemfört en sådan mängd, att brist på proviant för menniskorna uppkom under hemresan. FÖRENTA STATERNA. Från NewYork har man underrältelser ända till d. 44 December. I representanternes hus hade Hr Jones från Virginien blifvit vald till talman, med 428 röster emot 39. Detta resu!tat vanns genom en : förening af det demokratiska partiets serskilda fraktioner, och anses äfvenväl innebära, att Hr van Buren får majoritet för sig till presidents-embetet vid nästa val, hvilket infaller i Oktuber detta år. Den nitiske förfäktaren ef slafvarnes emancipation, förre presidenten John Quinney Adams, som nu silter i representarternes hus, hade äfven i denna session väckt den fråga, han bragt å bane i flera föregående sessioner, nemligen att den i husets reglemente måtte upphäfvas, som förbjuder emottagandet af petitioner om slafvarnes befrielse. Hans motion afslogs väl äfven denna gången, men ej. såsom de förra, med någon stor pluralitet. Rösterna stodo 935 emot 94. Delta tyckes gifva anledning till den förhoppning, alt det stora befrielseverket äfven här, om ock långsamt, går framåt. MEXIKO. Santa Anna bar återblitvit vald till president för 35 år. Vid de sednaste underrättelsernas afgång från Vera Cruz, befann han sig der, för att drifva på de försvarsanstalter, som vidtogos emot den Engelska flottan under amiral Adam, som väntades från Westindien. Mexikanska regeringen hade emot Engelske ministern i Mexiko gjort avancer till biläggande af misshälligheterna emellan de båda länderna; men denne hade svarat, att han icke kunde inlåta sig i någon underhandling, innan han, fått nya instruktioner från sin regering. (Oenigheten lärer redan hafva blifvit bilagd i London.) SYDAMERIKA. I Montevideo stodo ännu, de sista dagarne af Oktober, sakerna på samma punkt, som förut. Man emotsåg ännu intet slut på den ändlösa belägringen. SRA SIESTA a — — Om man har skäl att hos oss klaga öfver ett alltför stort stillestånd på de allmänna ärendernas områte, så måste det likväl medgifvas, at! vissa å gärder emellanåt uppenbara sig, hvilka geom mAlitick a