Aftonbladet – 20 januari 1844, sida 2

— Den hederliga Redaktionen af Freja har omöjligen kunnat emotstå frestelsen att begagna tillfället af den ohypglga våldsgerninsen emot Kammarjunkaren Lagerstrå!e, för ati, med beklagande af det moraliska förderf, som iramlyser i denna handling, och hvilket Freja anser tilläfventyrs vara allmännare än man vanligtvis föreställer sig, tillika hemställa, pom icke en al de flera orsakerna dertill kunde sökas i de wviciyftiga och pintressanta föreläsningar om alla slocs biott, som vunder flera års tid stått att läsa i A:tonbladet. Det är svårt att afgöra om det är mera okunnighet eller ilska i detta påstående. Först och främst rimmar det sig alltför L:tet tillsam mans med den förebråelse F:eja förut sökt göra A4fionbiadet, att ej hafva varit nog vaksamt att afveta Och angifva alla de brott, som begåtts emot allmänna säkerheten, ty, att döma af denna önskan, hafva ju föreläsningarne i Aitonbladet icke varit nog många. Sedermera strider det emot hvad nästan alla lagstiftare hittills antagit. Man bar nemligen såväl hos oss, som i de flesta andra !änder, icke allenast förordnat, att brottsmålsransskvingar och bestraffningar skola vara offentliga, för att dymedelst gifva en varnagel emot brottet, utan serskilda lagstadganden förordna dessutom af samma orsak, ytterligare för vissa fall, att domstolarnes protokoll eller utslag skola kungöras i allmänna tidningarna. Ifrån dessa synpunkter lär det väl ock vara, som statsmakterna i tryckfrihetslagen serskildt stadgadt, att domstolarnes äfven i brottmål skola vara tiligänglga för hvem som vill trycka dem. Fordom hör det till och med brukats, att serskildt af trycket utgifva handlingarna i märkvärdigsre rättegånvar, utan att sådant varit föremål för någon anmärkning. Härtill kommer, att allmänna opinionen och offentligheten äro de mättisaste kontroller på domaremaktens utöfning. Huru skulle då redogörelsen för sådana mål endest i Aftonbladet vara skadligt? Minne icke i dett, påstående ingår litet mera näringsafund, än Freja vill medgifva? I England och Frankrike, der tidsinzarnes redogörelser för polisens och domstolsrnes förhandlingar äro vida utförligare än i andra länder, äro